Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tetrameter, af fem takter Pentameter, af sex takter Hexameter. Derjemte får
hvarje vers namn efter det deruti rådande slag af takter och kalias således
Jambisk, Trolcéish, Daktylisk, Anapestisk o. s. v.
Dessutom förekomma hos de gamle äfven andra benämningar, utmärkande dels slag af
verser, dels andra egenheter. En dimeter, bestående af en daktyl och en spondé (eller troké), kalias
t. ex. Adonisk vers• en dimeter af två daktyler med slutfall kallas Archilochisk; en trimeter af
en spondé och två daktyler heter Glykonisk; en trimeter af en daktyl mellan två spondéer kallas
Pherekratisk; en trimeter af jamber med slutfall kalias Anakreontisk; en slags jambisk hexameter,
som erfordrar en hvila midt i versen samt omvexlar i två rader med och två rader utan slutfall,
benämnes Alexandrin; då ett slutfall låter som en stympning eller likasom en stafvelse fattades,
heter versen Katalektisk (versus mutilus), men låter ett sådant som en stafvelse för mycket, får
versen namn af I/yperkatnlektisk (versns redundans).
Några exempel på särskilda slag af verser torde förtydliga hvad här blifvit anfördt.
l:o. Fyra monometrar, den Ira troké, den 2:a jamb, den 3:e daktyl och den 4:de anapest:
Friden. | Se hit. | Köm barn. | For du med. |
2:o. Tre dimetrar, den första jamber, den andra trokéer och den tredje daktyler:
Hur gläd \ jag är! | Skällen, | toner! | Leende J blickår du. |
3:o Två trimetrar, den första trokéer och den andra jamber:
Lemnå | mig min | dufvå! | Väl dig | om du | gjort godt. |
4:o. Två trimetrar af daktyler, sista takten i den första moloss och i den andra spondé:
Känské du | älskar ått | sätta dig. \ Himmelskå | stjernornå \ blinkä. |
5:0. Två tetrametrar, den första trokéer och den andra jamber:
Vinden \ susår, | blömmån | dåftår. | Kån dit \ ej trö | ått jäg | dig sett. |
6:0. Två tetrametrar af daktyler, med upptakter och katalektiska slutfall:
På | mossiga | griften, på | körs och på | liögår, Hån | blickur, den | gulblekå | månen, ur | skyn.
En del verser med upptakt och slutfall kunna förändra taktindelning, t. ex.:
7:0. En tetrameter, trokéisk med upptakt och slutfall, jambisk med jernna takter:
Vill | du nu | gå, då | går jag | öck. Vill du | nu gå, | då går | jag öck. |
8:o. Två pentametrar, den första jamber, den andra daktyler med katalektiskt slutfall:
Det är \ ej nög | att le | som du \ min vän. | Källare | is icke | käns än en | döendes j händ.
Ett slutfall kan äfven förekomma midt i en vers och der bilda liksom en hvila, t. ex.:
9:o. En pentameter, som består af fyra hela och två halfva takter-.
Sanning och I snille och j dygd — | lefod bland | skuggorna | qvär — |
10:0. En hexameter af blandade daktyler och spondéer (eller trokéer):
Se dennå \ rös, söm | prunkar så | gräinn vid \ ällmännå | vågen. |
ll:o. En hexameter af jamber, med accent på 2:dra och 5:te takten:
Sjung än, | <mllU. | låt hö rå di\nå to’ners kläng.\
12:0. En hexameter af jamber, med en hvila midt uti versen, eller s. k. alexandrin:
Det frihet år | och rätt | || och ljus | du väkår för. |
13:0. En sjstaktig vers af blandade trokéer och daktyler:
Känslan j skäpår | lyckligå | ljud öck | klokhet \ lyckligå \ tånkår. j
14:0. Exempel på sjutaktig vers af endast anapester linna vi i Vikingabalken:
Nu hån sväf\våde kring | på det öds\ligå häf, \ hån för vi\då, söm jä gånde fdtlk. |
15:0. Attataktig vers af trokéer finnes äfven hos Tegnér (Fritiofs frestelse):
Våren | kömmer, | fågeln qvittrår, \ skogen j löfvås, \ sålen | ler. |
Flere exempel torde ej behöfvas. Af det anförda synes, att, ehuru en vers bör bestå af
öfverallt lika takter, kan dock rytmen (taktgången) stnndom tillåta blandningar i åtskilliga
förändringar, hvilka ej kunna lära8 genom reglor, utan måste bestämmas efter gehöret.
Vid versbildning äro for öfrigt att märka: Cesur, Vers-accent, Inskjutna
staf-velser och Konsonant-möten.
Cesur (afskär ning) består deruti, att orden icke jemt inpassas i takterna, utan
af dessa afskäras. Exempel härpå synas ofvan under ll:o, 12:o och 14:o.
Om alla takter sluta på jemna ord, såsom i de flesta förut anförda exempel, förorsakar detta
stundom en känsla af löshet, liksom om sammanhanget vore till sina delar åtskildt; hvaremot på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
