Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Produkten af 2 och 24 utgör 48, som efter divisionen med 12 lemnar det
förut bekanta talet 4 till svar, hvadan exemplet var rätt uträknadt.
Ett annat pröfningssätt är att insätta det erhållna svaret i det rum der x
har sin plats, hvarefter produkten af de tal, som stå i första och fjerde rummen,
skall blifva lika stor som produkten af de tal, som stå i andra och tredje rummen;
sista exemplets pröfning efter detta sätt blir sålunda;
2 : 12 = 4 : 24.
Produkten såväl af 2 och 24 som af 12 och 4 utgör 48.
Regula de tri delas vanligen i tvänne slag, nämligen enkel, då tvänne enkla orsaker motsvaras
af tvänne enkla verkningar, hvarvid således blott tre bekanta tal förekomma och sammansatt
då antingen orsakerna eller verkningarne eller ock beggedera äro sammansatta af flera
beståndsdelar och endast en af dem är obekant.
Enkel regula de tri. Hit liöra de frågor, der, såsom i ofvan anförda exempel,
blott tre tal äro gifna; skulle talen bestå af flera sorter, måste de, innan
operationen företages reduceras till minsta gifna sort, hvarvid iakttages, att första
och andra talen måste vara af samma sort, samt likaledes tredje och fl er de af
samma sort. Om t. ex.
3 U 8 ort kosta 4 kr., huru mycket får man då för 3 kr. 16 öre?
Uppställning och uträkning häraf sker
såsom härjemte synes.
Emedan ören förekomma i andra
rummet, måste de 4 kr., som stå i
första rummet, också reduceras till ören,
innan uträkningeu sker; och alldenstund
talet i tredje rummet före uträkningen
blifvit reduceradt till ort, så .blir äfven
det i qvoten erhållna svaret ort, som
sedan med reduktion9talet 100 göres till
skålpund.
Förekomma bråk eller
blandade tal i ett eller flere af de
gifna talen, så sker uträkningen
lattast ocli lortast genom au Dringa ana taien uti bråkform och sedan behandla
dem såsom vid bråkräkning är visadt. Om t. ex. af 4£ U garn fås en 42§ fot
lång väf, huru mycket behöfs då till en väf om 72 fot? Sedan alla des;: . tal
blifvit satta i bråkform, sker uträkningen sålunda:
V9 U\xU= 4* fot: ^fot; X V = 1 \68 ■ T= 8^#.
För tydlighetens skull är här anfördt först frågans uppställning och sedan sättet för
upplösningen. Så bör äfven en nybegynnare göra, för att vid uträkningen ej förvilla sig om hvarje
tals rätta rum: men för en kunnig räknare är likväl ett sådant dubbelt skrifvande icke
nödvändigt, då alla bråkformer äi*o riktiga och hvarje tals rätta rum fullkomligt bekant.
Förekommer talet 1 ensamt i något rum, blir frågans lösning betydligt
förenklad; stå 1 och x i första och fjerde rummen, utgör hela affären rätt och
slätt en multiplikation mellan de tal, som stå i andra och tredje rummen, t. ex.:
när 1 U kostar 30 öre, hvad kostar då 28 f$? Här fås svaret genast, genom
én multiplikation af 28 och 30 = 840 öre, d. v. s. 8 kr. 40 öre. Sammaledes blir
förhållandet, om 1 och x stå i andra och tredje rummen; de tal, som stå i
första och fjerde rummen, multipliceras då med hvarandra. Står deremot 1 i första
eller fjerde rummet och x i andra eller tredje, verkställes uträkningen genom
att dividera det tal, som står i andra eller tredje rummet, uti det, som står i
första eller fjerde, t. ex.:
Om för 5 kr. erhålles 10 fot, hvad kostar då en fot? 5 kr. = 500 öre.
500 öre : x öre = 10 fot : 1 fot; 500 : 10 = 50 öre.
Samma förhållande blifver ock om 1 står i andra eller tredje rummet och
x i första eller fjerde, då det tal, som står i första eller fjerde rummet, divideras
4 kr.: 3 kr. 16 öre = 3 & 8 ort: x 3 kr. 16 öre = 316 öre 3 U 8 ort = 308 ort 2528 948 400)97328(243 285 ort = 2 S 43 £ ort. 800 1732 1600 1328 1200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
