Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
början och slutet af farsoten; den ene skulle alltså kommit för att bota det onda, som en
föregående åstadkommit. Då denna sjukdom åter utbröt för andra gången 1356 och rasade i fem år,
samt för tredje gången från 1367 till 1374, omtalas på hela tiden ingen komet förr än 1375,
således året efter sjukdomens slut. Då man i ofvannämnda arbete läser t. ex.: »1665, stor komet
och pest i London», framställer sig frågan: hvarför ensamt i London? Var han ej lika nära
andra ställen af jordytan? Då någon omtalade för en dam i Paris, att man 1832 väntade att der
få se den stora fruktade kometen, svarade hon att det icke bekymrade henne, emedan hon ej det
året tänkte vistas i Paris, utan hos sina slägtingar i Neapel; denna dam hade väl då ej sä
alldeles orätt. Bland flera löjliga sammanställningar, som finnas i förenämnda klyftiga opus, sta.
på mer än hundrade ställen sådana som: komet och dödlighet bland kattorna; — komet och ett
starkt åskväder i Timringen, som dödade flere bönder på ängen; — komet och klöfsjuka bland
boskapen i Ostfriesland; — komet och öfversvämning i England; — komet och gräshoppor i
Calabrien; — komet och eldsvåda i Konstantinopel, o. s. v. Med lika stort skäl hade författaren
äfven kunnat säga: komet och hundskall, komet och skoskaf, komet och liktornar, komet och
dumt prat; det sistnämnda hade han ej behöft gå långt för att påträffa.
Vi vilja icke trötta läsaren med upprepande af mera dylik gallimatias; slutsumman blir dock
densamma som om planeterna är anförd, nämligen att ingen gemenskap finnes mellan dem och
jorden med hvad derpå är, äfven om någon händelse kan ske samtidigt med en sådans åsyn. ^
Denna teckning är ämnad att förtydliga begreppet om hvad förut är sagdt
rörande vårt planetsystems sammansättning. Solen står i midten och omkring
henne synas planeterna i sina banor; innerst är Merkurius, dernäst Venus, sedan
Jorden med sin måne, Mars, Jupiter med 4 månar, Saturnus med sin ring och
Planet-
system et.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>