Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämmas. Sådana kroppars förändring till form, omfång, täthet, ställning m. m.
sker alltid genom yttre inverkan, hvilken stundom kan vara kemisk, men
merendels är mekanisk och alltså tillhörande läran om fysiken.
De yttre verkningar, genom hvilka fasta kroppar undergå förändring i ett eller annat
afse-ende, äro af många slag ock namn, såsom Bmältning, pressning, tryckning, knådning, ältning,
stöt, slag, hugg, skärning, sågning, kylling, borrning, filning, hainring, valsning, dragning m. fl.
Vid somliga af dessa, t. ex. kantring och valsning, förstärkts kohesionskraften, d. v. s. kroppen
blir tätare ock hårdare, ehnru yttre forfnen förändras; vid andra, såsom skärning, filning m. fl.,
tillintetgöres denna kraft mer eller mindre; vid andra åter, t. ex. vattnets tryckning på ett
qvaru-hjnl, förändras endast kroppens ställning, utan att han sjelf lider något annat än nötning.
Metalliska kroppars bearbetning till olika former, då man undantar
smältning samt filning och dylikt, sker vanligen på ettdera af de tre sätten: hamring,
då en annan kropp verkar på en sådan genom upprepade slag, valsning, då han
föres mellan två kringgående cylindrar och af dessa utpressas, "samt dragning,
då han intvingas genom hål och sålunda förändras till form af tråd. Särskilda
metaller visa mycket olika egenskaper vid dessa behandlingssätt, och den, som
lättast emottager det ena, kan visa sig svårast vid ett annat. Följande
uppställning framställer déssa egenskaper gradvis från den lättaste till den svåraste vid
bearbetningen af våra allmännast begagnade metaller:
Hamring. Valsning. Dragning.
Bly. Guld. Platina.
Tenu. Silfver. Silfver.
Guld. Koppar. Jern.
Zink. Tenn. Koppar.
Silfver. Bly. Guld.
Koppar. ’ Zink. Zink.
Platina. Platina. Bly.
Jern. Jern. Tenn.
Flytande kroppar (fluida, liqvida) kallas de, hvilkas delar hafva en
svagare kohesion, i följd hvaraf tyngdpunkten icke kan anses samlad på ett ställe,
utan hvarje del kan antagas vara, en egen kropp. Hit räknas således icke ensamt
vatten, utan äfven allt annat, som af sin egen tyngd åtskiljes så snart det oj af
yttre hinder sammanhålles.
Samma verkan, som gravitationen yttrar på fasta kroppar, har den äfven på
flytande, nämligen att sätta dem i rörelse; om de éj äro understödda så, att de
befinna sig i jemnvigt. I anseende till flytande kroppars ringa samhållighet måste
en sådan vara understödd äfven vid sidorna, om han skall komma i hvila, och han
antar då alltid en jemn horisontal yta. Saknas på något ställe sådant stöd, så
antar kroppen genast den rörelse, som vi kalla rinna eller flyta, hvilken fortfar
till dess den åter kommer i jemnvigt.
Denna flytande kroppars sträfvän efter jemnvigt är anledningen till ej allenast vattnets rörelse
i bäckar, strömmar och sjöar, utan äfven till många konstfulla inrättningar, såsom springbrunnar
och dylikt. Uti tvenne med hvarandra förenade öppna rör stiger vattnet lika högt i begge, utan
afseende på deras storlek sinsemellan ; slås vatten i en tekanna, så stiger detta jemt lika högt i
pipen som i sjelfva kannan; om afståndet mellan rörens öppningar är en tum eller flere mil, så
blir förhållandet ändå detsamma. Så uppkomma våra s k. källsprång af underjordiska öppningar,
genom hvilka vatten från sjöar eller andra samlingar tränger sig fram. Frän en högre belägen
samling kan vatten med rör ledas genom en djup dal upp på en annan höjd, lika högt som dess
första yta, men ej högre: afskäres ett sådant rör innan det hinner denna höjd och göres. något
trångt i öppningen, så utspringer vattnet till följd af det öfres påtryckning med stor hastighet
och skulle stiga lika högt som förut, om det ej hindrades af luften och sin egen tyngd. På detta
sätt äro vanligen sä kallade vattenkonster inrättade.
Uti trånga rör stiger likväl ett fluidum mycket högre än dess stillastående yta, så vida
ämnena äro sådana, att adhesiou dem emellan eger rum. Sådana rör kallar man hårrör, och
stigandet uppkommer af den flytande kroppens attraktion till rörets massa. Uti ett öppet glasrör at
en linies diameter eller derunder, hvars ena ända nedstiekes i vatten eller olja, stiger detta betydligt
högt, och högre ju trängre röret är. Exempel på ett flnidnms stigande i hårrör synes, då man
doppar en sockerbit i kaffe eller en svamp i vatten, och många företeelser kunna härigenom
förklaras, såsom t. ex. att oljan uppstiger i en lampveke, att en sandhög, som ligger med foten i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
