Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ätas, ocli utgöra eu både smaklig och helsosam föda. Hithörande djur bilda tre
slägten, livilka äro: Landsköldpddda, Flodsköldpadda och Kafsköldpadda.
Landsköldpaddorna {Testudo) utgöra väl 50 arter af olika storlek; de hafva
högt, kullrigt och af de utstående sköldarna ojemnt skal, samt kunna indraga
hufvud och fotter inom skalet. De lefva på land i de varma länderna, och uti
södra Europa hållas vissa arter i trädgårdar för att utrota ohyra.
Flodsköldpaddorna {Eviys) äro äfven talrika; deras skal är slätare och jemuare.
De vistas mest i åar och insjöar, och träffas ända upp i mellersta Tyskland.
Hafsköldpuddorna (Chelonid) hafva plattare skal och breda, nästan fenlika
fötter, som ej kunna indragas; lefva i hafvet. Hithörande arter äro stora djur;
den s. k. Jättesköldpaddan {Chelonia mydas) från hafven i heta zonen /är stundom
nära sex fot lång och ganska tung; hon har så starkt skal, att en lastad vagn
kan gå deröfvcr utan att det brytes och flere man kunna stå på hennes rygg,
då hon går på stranden. En annan art, Fjällsköldpaddan {Ch. imbricaia), från
Indiska hafvet, har på ryggen 13 stycken tjocka, hvarandra likt takpannor
betäckande plåtar, hvilka lemna den så kallade sköldpadden.
Ilafsköldpaddorna lugga sina ägg i sanden vid hafssträndema, der de sedan ntkiäckas af
solvärmen. Dil djuren för detta ändamål gå i land, fångas de på det sätt, att flere man passa
på och med tillhjelp af spakar stjelpa dem på rygg, då de sedan ej kunna vända sig rätt.
2:drn Ordningen: OdlOl* (Sauri). Vanliga namnet på dessa är bland allmogen
Fyrfötter; några få hithörande arter hafva likväl endast två eller ock inga fötter;
kroppen är långsträckt och betäckt med fjäll; stjerten, vid roten lika tjock som
kroppen, afsmalnar mot spetsen. Dessa djur äro mycket ’talrika, i synnerhet i de
varma länderna. De märkligaste slägtena äro Krokodil, Drake, Odla och Kameleont.
Krokodilen {Crocodilus), don största bland ödlorna, finnes icke i Europa, men
väl i de flesta andra länder, talrikast i heta zonen. De äro ohyggliga och glupska
djur, med ofantligt gap, i hvilket sitta ända till 80 stora spetsiga tänder, hvilka
ej skylas af några läppar. Kroppen är betäckt med så starka fjäll, att en
böss-kula knappast tränger genom dem. På land röra de sig klumpigt och tungt, men
i vattnet äro de mycket viga, djerfva och farliga. De föda sig mest af as, men
gripa äfven lefvande djur och menniskor, som de kunna åtkomma, helst i vatten.
Kilkrokodilen {Crocodilus vulgaris) kan uppnå 20 fots längd och kring buken
betydlig tjocklek; träffas i öfre Egyptens och öfriga Afrikas stora floder. Han är
tydligen den i bibeln omtalte Leviathan. De i sagorna anförde stora drakarne
äro äfven påtagligen sådana djur, hvilka fantasien och en uppskrämd inbillning
försett med vingar och tillagt den både orimliga och omöjliga förmågan att ur
gapet spruta eld. En annan äfven stor art {C. gangetieus) finnes i Asien.
Alli-gatorn eller Kaimanen {C. lucius), i Amerika, är något mindre.
Draken {Draco) i Ostindien, är ett litet oskadligt djur, föga större än våra
ödlor; han vistas i träden och lefver af insekter. Hans refben stå utanför kroppen,
förenade med en hinna, och bilda sålunda ett slags vingar eller fallskärmar, med
hvilkas tillhjelp djuret kan göra ganska långa hopp mellan trädens grenar.
Ödlan eller Fyrfoten {Lacerta) är det enda slägte af denna ordning som finnes
hos oss; blir ej öfver 6 tum lång, ses springa på marken i skog och bland stenar.
I Sverige förekomma två arter, som lefva af insekter och äro alldeles oskadliga.
Ormslån {Anguis fragilis) finnes allmänt i Sverige och kallas äfven
Kopparorm; liknar till formen en orm, meD är i sjelfva verket en fotlös ödla; han är så
skör, att han brister tvärt af, om han faller på något hårdt. Är alldeles oskadlig.
Kameleonten {Chamæled) i södra Europa, Afrika och Indien, har lång svans,
med hvilken han kan gripa liksom slingerapan. En art är 4 ä 5 tum läng, utom
svansen. Detta djur har flere märkvärdigheter; han kan blåsa upp sig så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
