Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,11a dessa händelser inträffa, reser Hcmdall sig, blaser af all kraft i Gjallarhornet och väcker alla
(udarne, som derefter hålla råd. Oden rider till Mimers brunn, för att hemta råd af Mimer för
ig och de sina. Då skälfver asken Yggdrasil, och allt fruktar, både i himmelen och på jorden.
\sarne bärkläda sig, jemte alla Einherier, och tåga till slätten. Främst rider Oden med sin
ruldhjclm, den fagra brynjan och spjutet Gunguer, samt går mot Fenresulfven. Vid hans sida
•trider Tor mot Midgårdsormeu. Frej strider mot Surtur cn bård kamp, som slutar med Frejs
all, hvurtill orsaken är, att han nu saknar sitt goda svärd, det han vid sitt frieri bortskänkte a?
ikirner. Afven hunden Garmr, som var bunden i Gnipa-grottan, slipper lös och åstadkommer
nångfaldig olycka; han strider mot Tyr, och de få hvardera siu bane. Tor förvärfvar sig väl
!en äran, att vara Midgårdsormens baneman; men sedan han kommit nie steg bort, faller han
löd ned till jorden af det gift ormen utblåst på honom. Ulfven uppslukar Oden, hvilket blir
laus död. Då rusar Vidar fram mot ulfven och stiger med sin ena fot i hans nedra käft. På
lenna fot har han den sko, hvartill lädret af ålder blifvit samladt af de remsor, som man skär
f skorna för tårna och hälen, hvarför den, som vill komma asaroe till hjelp, icke må försumma
•.tt bortkasta dessa lappar. Med andra handen fattar Vidar ulfven i öfverkäften och rifver sönder
;npct; så omkommer Fenresulfven. l.oke kämpar med Hemdall, och de dräpa hvarandra. Efter
illt detta kastar Surtur eld öfver jorden och uppbränner hela verldcn. — Likväl finnas sedan
Inånga både goda och elaka hemvist. Bäst är att vara i Gimle (himmelen). De, som åstundn
rod drick, kunna få den i salen Brimner, som är byggd på Okolne. Också är det cn god boning,
10m nr byggd på Nidafjellet af rödt guld och heter Sindri. I dessa boningar skola goda och
rättskaffens män uppehålla sig. Ur hafvet uppskjuter en grön och vacker jord, livarpå säd växer
itan att behöfva sås. Vidar och Vale äro vid lif, och dem har hvarken hafvet eller Surturs låge
ikadut. De bo på Idaslätten, der Asgård förr legat. Der inlinna sig äfven Tors söner, Magne
)ck Mode, och medhafva Mjölner; och vidare ditkomma Balder och Hödcr från Hel. De sätta
lig hos hvarandra och samtala om forna händelser. Då linna de i gräset de guldtatlor, som Asarne
:gt. Men på ett ställe, Hodmimersholt kalladt, dolde sig under Surtursbruuden två menniskor,
vid namn Lif och Liftraser (lif och lifskraft). som närt sig af morgondagg i stället för mat; från
lem härstammar en så stor slägt, att hela jordens krets deraf bebos. Innan solen uppslukades
if ulfven, hade hon födt en dotter, lika skön som moderu, hvars bana hon går.
Siunebilds-Liira
I sammanhang med föregående torde bär vara skäl anföra några af de
föreställningar, med hvilka snillet, dels i poesi, dels genom målare och bildhuggare,
åskådliggjort de menskliga känslor, tilldragelser, ställen, tider och hvarjehanda
andra förhållanden, hvilka icke i Mytologien hafva någon mer framstående form
slier namn. Bland sådana äro:
Afguderi: föreställes genom en blind qvinna, med ett rökelsckar i handen, liggande på knä
eller framstupa för en bild af guld eller silfver. Afven utmärkes det af målare med en teekniug
af israeliternas dans omkring guldkalfven.
Afunden : en gammal käring med ormar kring hufvudct, skelande ihåliga ögon, likfärg, rysligt
mager, ormar i händerna och en annan, som fräter hennes bröst.
Andakten: en uns qvinna, anständigt klädd, knäböjande, med ögonen npplyfta mot himmelen,
hvarifrån en ljusstråle frambryter; högra handen hvilar på bröstet, i den venstra håller hon en
brinnande fackla.
Arbetet: en ung och stark bondqvinna, med nakna armar och ben, som står ute på fältet
med en kalf jemte sig; på hufvudet har hon en risknippa och i banden en mjölkstäfva.
Aristokratien: en dyrbart klädd qvinna, som i ena handen håller eu spöknippa, omgifven af
en lagerkrans; hon stöder sig mot eu hjelm och en säck full med guldmynt.
Aritmetiken: eu skön qvinna, klädd i en vid drägt, på hvars frans läsas orden «Jemnt och
Uddan; hon håller i handen en tafla, full med siffror.
Bannor: en gammal väpuad qvinna, med vredgad, uppsyn och hotande blick, färdig att blåsa
i ett bockhorn, betecknande de vidriga ljud, som förebråelser innebära.
Barmhertigheten: en qvinna af bländande hvithet ; på hufvudet har hon eu olivekrans och i
ena handen en cedergren; vid hennes fötler sitter eu kråka.
Bedrägeriet: en qvinna med dubbelt hufvud, hälften ung och hälften gammal, naken till
midjan; i högra handen håller hon tväune bjertan och i den venstra en mask; under cn kort kjol
framsticker en skorpionstjert jemte klor af en gam.
Begäret: en ung, vingad man, som med häftighet kastar sig mot något föremål.
Behagsjukan: ea qvinna, klädd i en med glittergnid beströdd robe, med lätt och späustig
gång, håret fladdrande för vinden; i händerna håller hon ett fint nät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
