Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 4. Gästgiverskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ha roligt och frågar, om hon vill bestå? Här ska bli
spel och dans, tills solen rinner opp. Men hon skall
öppna dansen, gästgiverskan!
— Inte är jag den, som säger nej till en dans, och
en sup kan väl både du och pojken få, om ni vill spela.
Man ska inte förmena folk litet roligt.
Även båtsman Krona hade kommit tillstädes och
den lille lustige sotarn och den döve med sin markatta,
som oförtrutet lusade sig och bet ihjäl sina kryp och
slickade sig om munnen.
— Så bära vi ut gästgivarmoran på logen att öppna
dansen, skrek båtsmannen, makade med sitt träben
undan dem, som stodo i vägen och banade sig väg till
Ingrid, där hon tronade, bredbent och röd i synen som
en kalkon.
— Hugg i och håll i! skrek Krona, och så tog han
gästgiverskan och lyfte henne. Mjölnaren och
skräddaren och sotaren och Sinkabirum höggo också i,
trumslagarn gjorde honnör, rörde trumman och gick
före. Markattan tog en loppa och släppte på
gästgiverskan, grinade och räckte lång näsa. Så bars
gästgiverskan i gullstol, företrädd av kungligt spel och med
Örnås-Alfred närmst efter med sitt bälgaspel. Och
sedan hela publiken. Det bar i väg till logen.
Gästgivarn öppnade dörren på glänt för att se vad som stod
på, men han var för lat att gå ut. Han slog igen
dörren, oförmögen att skiljas från korten.
Men på logen öppnade båtsman Krona och
gästgiverskan dansen. Sedan dansades kvällen lång.
Klockan elva var Tippakull bliven ganska full, nöp mor
Ingrid i armen och skrek:
— Du behöver en bättre karl än du har, och vill du
ha mig så slå till, här ska du finna ett hjärta och
trohet i Norden.
— Håll din förbannade käft och vet, att du talar
till en gift kvinna! ropade gästgiverskan och gav
Tippakull en örfil, så att han tumlade om och blev
liggande i halmen i hörnet under de andras jubel.
Ungdomen fortsatte dansen, men gästgiverskan
samlade så småningom några av bönderna, som hon
109
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
