Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 5. Patron Överberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bårars-Pelle, dvärgen med klumpfötterna och den
stora ändan, satt med knäppta händer och lyssnade
andäktigt. Även gesällen såg rörd ut. Men Mossa-Per
gick fram och klappade Döderman på axeln och strök
honom över ryggen. Mossa-Per var djupt gripen av
sången. Gammalpigan syntes minst trakterad. Hon
gillade icke de kringvandrande spelmännen. Sjunga,
sade hon, skall man göra i kyrkan, och hemma skall
man arbeta och läsa i bibeln. Dödermannen fortsatte
emellertid ännu fem verser och slutade:
»Nog kunna de få nåder, som hava gjort hor;
Men aldrig få de nåder, som bannat far och mor!
Gud finnes där alla tider. —»
När Döderman slutat, gick mor Stava till Stig och
viskade något i hans öra. Döderman sjöng ännu några
stumpar. När tiden att gå till vila var inne, fick
gubben följa gesällen och ligga över natten i fållbänken.
Innan ännu solen hunnit få hästarna för sin vagn,
befann sig den gamla korpralen åter ute på landsvägen.
Döden får aldrig försova sig, brukade han säga.
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
