Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 6. Kulla-Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trodde på troll och spöken, men däremot på
övertrollet Djävulen.
— Fy då! Är det verkligen sant? sporde Lasse och
såg förskräckt ut.
— Sant? Tror du Dansk ger bort saligheten för att
komma med lögner och rövarhistorier, som leder den
breda vägen till Satans smedja, där elden står som
kvastar ur skorstenen, och där alla okristna drängar
stå vid bälgarna med tunga järn om fotterna? Nej du,
bättre håller Dansk på själen sin.
Lasse bleknade och kallsvettades. Han hade i själva
verket stor respekt för Satan, fast han ibland låtsades
kavat.
— Jag menade inte alldeles som jag sa. Jag tror
inte alls på åhästen, har aldrig gjort det i min
levandes tid. Jag skall väl lova, att gå i kyrkan om söndag,
så det inte blir något missförstånd.
— Det är allt bäst du gör det, ty Hin Håle är inte
god att tas med. Och du vet, det nappar bra, när den
Onde metar drängar.
-— Men hur gick det egentligen till, när Fan tog
skräddaren? frågade en träskomakargesäll, som för
tillfället logerade i snickarboden.
Fördrängen såg sig omkring. Han ville förvissa sig
om, att icke gammalpigan var i närheten. Men Stina
var med tvätt vid tjärnen. Hon hade bykt sen klockan
tre på morgonen och väntades hem först vid midnatt.
Fördrängen drog inga historier, när gammalpigan var
i närheten. Hon tolererade inga. Och framför allt
tolererade hon inte, att det skämtades eller talades
respektlöst om mörkrets furste. Därtill var hon allt för
gudfruktig.
— Hur det gick till? Jo, det kan jag berätta, för jag
såg det med egna ögon, tyckte Dansk, och så
berättade han historien om fan och skräddaren, vilken vi
förbigå, eftersom den tilldrog sig i det goda riket
Danmark.
— Det var allt en mager stek Fan fick, menade
träskomakaren, när Dansk slutat skildringen av
skräddarens sorgliga öde.
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
