Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 8. Slagrutan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fadern såg länge på sonen. Stig tyckte, att blicken
alltmer blev till is.
— Gör som jag säger! Nu kan du gå!
Stig vände och gick. Han stod en stund vid dörren.
Fadern hörde att det bankade. Han vände sig om.
Gossen stod med huvudet mot dörren. Det var hans
panna, som slog mot dörrspegeln. Gossen vände sig om.
Tårarna runno utför kinderna.
— Jag kan icke, far!
Fadern kände, att han skulle velat gå och ta pojken
i sin famn. Men han kunde icke. Han kunde icke låta
sonen få rätt. Han måste hävda sin myndighet. Hur
skulle det gå, om barn reste sig mot föräldrar, om
tjänare reste sig mot husbönder? Om han lät upproret
vinna hävd, hur skulle det slutligen gå på gården, i
socknen, i häradet? Fadern vände sig åter till sitt
arbete. Han hörde dörren öppnas och åter slutas. Sonen
hade gått. Rätt som det var, hörde han Gamlan löpa
på löftet.
Efter en stund lät nämndemannen kalla Dansk.
Aldrig hade fördrängen sett sin husbonde sådan, som
han nu såg ut. Han var askgrå, ögonen voro isiga. Han
hade blivit tio år äldre.
— Du och lagårdsdrängen få fylla igen den nya
brunnen. Jag vill icke vidare ha med Kulla-Sammel
att göra. Han för ofrid in på gården.
Dansk såg ut som den, som icke begriper något av
vad som försiggår eller som en, som plötsligen ser, att
han har en galning framför sig. Det runda, fryntliga
ansiktet blev långt som en hästkrakes. Underkäken
föll ned. Han sjönk ned på en stol, satt bara och
gapade.
— Vad är det fråga om?
—- Det är icke fråga om annat än att göra, som
jag säger.
Det blev för mycket för fördrängen. Han slog bägge
händerna i knäna, så det sjöng i benpiporna och
osade i mollskinnet Han kastade sig baklänges och brast
ut i ett gapskratt. Han kunde skratta Dansk. Han
kunde fylla ett rum med sitt buller.
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
