Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 1. Korp-Olivia och hennes gäster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörde och bekymrade henne, att hon släppt husaren in
i stugan sin och lovat honom nattlogi. Vem visste, vad
detta kunde bringa för olycka? Oliva fortsatte:
— Kommer du ihåg, hur det gick den där
skolläraren, som förnekade Satan?
Husaren skakade på huvudet.
— Jo, det skall jag säga dig, han gick till slut till
sjön och dränkte sig.
— Det var nog Hin, som tog honom, tillfogade
sotarn.
— Det var i alla fall synd på den karlen, för han
stod på folkets sida, mumlade Träsko-Nils. Men den
gudlös är, han gudlös dör, han må vara en hygglig karl
eller en stolle.
Åskan, som inte hörts av på en stund, närmade sig
nu åter hastigt och knallen viskade till Oliva:
— Det är inte bra, att ha husaren inne, när åskan
går.
Korp-Oliva, som eljest icke fruktade något i
världen, blev ännu vitare i synen.
— Flytta dig bort ifrån honom! skrek hon åt Karin.
Men flickan satt alltjämt med hjälmen i knät. Hon
blickade förvånad upp på sin mor, som stod där blek
som ett lik. Sedan tittade hon upp mot knekten. Hon
vägde ett ögonblick, men sedan flyttade hon sig
närmare husaren.
— Du får gå nu! skrek Oliva åt husaren.
De övriga reste sig. Träsko-Nils och sotarn drogo
sig ett par steg bakom Oliva, men knallen stod vid
hennes sida, upprörd och bister. Stig betraktade orolig
sällskapet. Endast tattaren satt alltjämt halvsovande
i sitt hörn. En tattares sömn kan icke ens den onde
störa.
Karin såg förskräckt på sin mor. Karin hade fattat
tag om husarens hand, som ville hon skydda honom.
Småungarna började skrika och höllo modern i
kjolen.
Regnet gick nu åter över i slagregn och hagel. Det
stod som rök över marken. Blixtarna blevo allt tätare
och tätare och skrällarna allt hårdare. Husaren satt
214
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
