Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 9. Den stora striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ker, slovaker och galicier. Niklas ställde sig i
fabriksporten, han visste icke varför. Han ville något, som
kom honom att glömma vad som skett. Eller han
ville visa Elsa, att han icke var feg. Han kastade en
polack ut ur porten, två, tre. De små, svartmuskiga
utlänningarna rullade om i snösörjan, skreko och
gormade på sin rotvälska. En hel klunga strejkbrytare
stodo snart svärjande och gestikulerande framför
den blonde jätten, som spärrade fabriksporten. Så
snart de nalkades honom, tog han ett par av de
främsta och drämde till de andra med. Till slut rådde
en vild batalj om porthålet, skrik och oväsen fyllde
fabrikskvarteret, verkmästarna kommo springande
ur husen, de extra polismännen kommo sättande från
krogen. En liten galizisk strej bryter ska hade flugit
upp på Niklas rygg, bet och slet som en vildinna.
Björnen sökte skaka henne ur pälsen, men förgäves.
Då tog han, inseende övermakten, ett språng ur
porten, banade sig, med vildinnan alltjämt på ryggen,
en väg genom den skränande hopen och störtade bort.
Kvinnan släppte sitt tag och rullade om i den av
snögloppet sörjiga vägsmutsen. Niklas försvann i
mörkret, tagande vägen åt örkenskogarna. Först när
han hunnit ett stycke, lugnat sig och kunde börja
tänka på vad som passerat, märkte han, att ögat
brände som eld. Han tog åt det och fick handen full
av blod. Han hade ingen näsduk. Han skar ett stycke
ur skjortan, tvådde med snö det värkande ögat och
band om, gick hela natten över stigar och skogsvägar,
över kärr och mossar och kom fram på dagen till en
liten torpstuga. Ett vemodigt leende flög över hans
läppar. Han drog fram nyckeln under dörrstenen,
öppnade och gick in. Han hade under de tre dagar,
då han varit borta från Mared på höstsidan,
arrenderat torpet, skaffat dit en del husgeråd och redskap
från farsgården, som låg en bit därifrån, skurat och
hängt upp gardiner, ty han ville ha det fint, när Elsa
skulle komma. Han hade också ackorderat med sina
grannar, Lasse och Lill-Anna, att han skulle få köpa
deras påläggskalv och två får. Nu stod han där
en
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
