Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 9. Den stora striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vånad att se Stuart. Det glittrade till i ögat. Han
räckte honom handen.
— Så du kommer nu, Stuart? Jag har fått vänta
länge.
— Jag vet, Gordon, att Slottskvarnen i flera år
sökt en verkmästare å ingen funnit.
—• Ja, ja vi behöver en skotte, som känner
fabriken. Du kan hänga din rock här. Här är varmare.
Du kan börja se över spolsalen.
— Ja, jag börjar väl med spolsalen. Vävar-Elsa
ska dit, dä ä dä första.
Gordon fäste en lång, frågande blick på
verkmästarn. Men han brusade icke upp.
■—■ Hon var ju en duktig arbeterska, eller hur,
Stuart?
— Den bästa vi hade, Gordon.
— Men det här på Mared i går kväll, Stuart, hon
sitter ju häktad, har du inte läst tidningarna?
— Jo, jag har nog dä. Gordon får tala med
länsman å häradshövdingen.
Gordon såg åter länge och spörjande på Stuart.
Ingen kan se en människa längre än till tänderna,
sade de gamla. Hjärtats hemligheter förbli
förborgade. Vad var det som försiggick hos Gordon i
hjärtats lönkamrar? Var det en kapitulation eller var det
en yttring av ett rikt men stridbart hjärtas
generositet? Var det ett glädjeoffer på vänskapens altare
eller var det en lek av ödet, som är människans herre
och vars vägar icke äro våra? Eller var det ett
ångrande hjärtas botgörelse eller en svaghet inför
känslan, att snart färdas andra vägar? Vem rannsakar
hjärtan och njurar? Vem vill mästra de irrationella
handlingar, som den starkaste begår?
— Du tror hon är oskyldig?
— Hon är mer oskyldig än Feysterling och Gordon
i alla fall.
— Du är bra djärv, men jag skall tala med dem ...
Gordon reste sig hastigt ur stolen, tog sig åt
hjärtat, vacklade och föll i Stuarts armar. Stuart sökte
resa honom, medan han ropade åt bokhållarna, som
334
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
