Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Finnbyn - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandrade uppåt mot byn igen, glad var hon i hågen,
syndfri och god:
Tordivelns bröllup va inte så stort, pidrio,
lusa ho spelt å löppa ho dans,
pidriutitt, ariandam, pidriej,
pidrio, pidriej.
Pidrio, pidriej, svarade ekot. Pispaskäringen
skrattade högt. Hon började käfta med ekot, skoja med
berggubben. Hon skulle inte vågat, om hon inte varit
syndfri. Hon var så glad, ingen i vida världen var
så glad som hon. Ful var hon, liknade en gammal
märr, långt ansikte som en hästkrake, näsa med ett
stort ärr i efter en kniv, som en gång under ett
flottarslagsmål i misshugg råkat hennes väldiga snushorn.
Halt var hon också efter höftsjuka för tjugo år sen.
Fattig var hon, en utfattig änka, hade väl varit död av
svält många gånger om, därest icke Sikkas och Juggas
varkunnat sig över henne. Asgamul ä’ ja — som hon
själv sa — lagom te bli maskföda å dynja snart. Ja
ja. Äh hå, ja ja. Visst dä. Pidrio pidriej! Skulle hon
inte vara glad kanske, syndfria människan. Hä, di
där andra i byn! Tänkte inte på själen och
frälsningen, hade förkastat de gamla sederna, kände inte
hemligheterna längre. Åtminstone inte som hon. Åh
ha, hon var allt nummer ett i byn, om man såg till
själen och de andliga krafterna. Sikkas hade pengar
och silverskedar, Juggas hade kläder och skinn,
Puk-Anders hade tolv getter och en ko, Nils Jons hade
en stor fet gris. Ja ja. Men ingen hade en syndfri
själ som hon. Pidrio, pidriej!
— Ha ha ha! Går du i giftastankan, Ann-Stina,
du sjung som en brud, ha la la! Och ett flickskratt
klingade genom skogen, studsade mot berget, ekade
bort genom lundarna, dog nere vid sjön.
— Hå, ä dä du, Sikkasflicku, tokstolla, int sjung ja
int, dä ä fell bergsgobbu, som trailer å väsnes, vet ja.
— Skyll på bergsgobbu du, int tror ja han finns int,
men du skrek fäll mä hele gapet ditt, å sjung du
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
