Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Finnbyn - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ge stickord och ville alltid gärna ha ordbyte igång.
Hans styrka var käften lika mycket som nävarna, det
visste Sikkas, och det hade han sagt många gånger till
Ante för att varna honom. Sikkas hyste ett stumt
förakt för ett smort munläder. Man ska int ta mun
så full, att ho släpp sej, rådde han sin son. Per Ols
återigen strök sig över näsan, ett osvikligt tecken, att
han skulle yttra något, funderade och sa slutligen:
— Sa du nåt, Puk-Anners, va fasinga sa du då?
Jaja, du sa fäll dä då, kan ja tro. Jag ska tänk efter.
Och så strök han näsan igen och funderade. Men
Pispaskäringen brände till dem bägge två:
— Tänk du te domens da, du Per Ols, så hitt du
fäll ett svar, du. Å akt dej du, Puk-Anners, den som
tal om ulyck, den slår ho, å den, som nämn trolltjuren
utränjt, den får fäll si’n. Vid dessa ord bleknade Per
Ols, han hörde illa och trodde, att käringen menade
honom.
— Ja, ja, ja tal assint om han, den tjuren, assint,
assint. Du spår fäll int ulyck, Ann-Stina!
Gubben skalv och tårar trillade utför de barkade
kinderna.
— Äsch, int tal jä om dej, Per Ols — skrek hon
i örat på honom — jä tal om Puk-Anners, jä. Då
klarnade Per Ols upp, han log med hela ansiktet. Ja,
ja, se dä får du gott lov te gör, log han och strök milt
och kärleksfullt ömsom kon och ömsom
Pispaskäringen.
—- Stolle, dumskalle, kronvrak! skrek Puken åt Per
Ols med allt häftigare betoning av orden. Trollkone,
fans fästmö! vände han sig åt käringen.
— Nå, nå, nå, nå, ing hård ord! lugnade Sikkas
och rätade på sig som en nämndeman, som vill visa
allom sin värdighet. Den förlor int träta, som bind
tunga sin, tilläde han och såg på Per Ols.
— Kom så in å drick kafe, bjöd mor Sikkas, och
i en lång rad stego alla sakta ut ur fäjset.
Pispaskäringen kom sist och strök ett korstecken över
tröskeln, när hon passerade. På det att icke trolltjuren
skulle komma in till Linnu. Äh, den liderlige besten,
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
