- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / III. Den stora striden /
46

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Flottarlaget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bassadör, som alltid var vetgirig och med iver lyssnade
till gubbens historier.

— Prästera å skolmästera säg dä ä strunt, men förr
va dä i all fall bra te säj te vargen, när han tog ett
kreatur: behålFet i Guds namn, då släppte han dä
genast, för då han skaptes sa Gud te’n: du får slit å sno
i allt du kan få, men ingenting ta i Jesu namn.

Äh ja, Per Ols kände till skogens hemligheter. Han
visste, att björnen icke fick ro att sova om vintern,
om han dräpt en människa. Då var han farlig, även
om snön låg till axlarna på en karl. Om sommaren
skulle fäbodjäntor blåsa i lur mot honom, så vågade
han sig icke på kreaturen. Per Ols visste, att björnen
kunde en visa:

Oxahorn å mannarop
dä tål ja alls int höra,
men bockahorn å kvinnors rop
dä fall mej väl i öra.

Mot räven, som gärna ville ta lamm och killingar,
skulle man skydda sig genom att ge fåren sprakebär
och binda ett rött band om halsen på dem.

— Men se mot trollharen ska en ge krittran gröpe
å salt å mot fan, som kan va svår mot dom, om han
sätt den sidan te, ska en sätt en ullgarnsnål i
halsrepet om kon, rådde gubben.

Så satt Per Ols och berättade för flottkarlarna, och
inte voro de heller alldeles okunniga i dessa ting utan
drogo historier de också, och dessemellan spelade
Storskarl på dragspel med flickan sin, den lilla
moderlösa ungen, kravlande vid sina fötter, och Pung-Göran
drog en stump på fiolen, och efter en stund satt halva
byn hos Per Ols på kvällen och lyddes, och Per Ols satt
i mitten och var en stor man, sken och fröjdades.

Men tidigt en morgon drog byn till fäbodarna och
flottarna till Svartälven för att ordna med timret.

46

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 29 23:42:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/3/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free