Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Flottarlaget - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
resta i hela Bergslan, å dä vill int säj lite dä. Ho
hade svart hår å svart ygon å röe kinder å dä ska dä
te, om dä ska va nåt mä en jänta. Ho hade många
friare, ja, ja va int mä blann dom, ho tog en, som ho
höll sej te å tyckt om. Men trolla älska henne ock,
å trollfar ville ha na till brud åt son sin. Jäkla i dä,
han had allt go smak han. En da va ho långt bort
i fäboda å had bara vallhunnen mä sej. Då kom en
fin å vack gasse in till na, ba få vatten, å dä fick han.
Då ba han få ligg hos na över natta, men ho sa, att
hennes trolovade skull komma. Då spurde han, om
ho int ville trolova sej mä homen i ställe, men ho sa:
int svik ja min hjärtans kär, int. Du skall få en
bru-krona å silver, frest han. Int sälj ja min kärlek för
silver, svara ho. Du skall få den kronan utå rent gull,
frest han värre. Int sälj ja mi kärlek för gull, int,
svara ho. Så bjöd han allt va trolla had å dä halp
int. Men plötsligt va stuga full å fölk å di klädde henne
till brud. Ho had förlor all makt te motstånd. Men
vallhunn had di glömt te förhäxa. Han sprang fäll
hem å tjöt så grimt, att faren å fästmannen begrep att
nåt skett på bovallen. Di mäst trodde, att jänta va
riven å gråben. När di så kom te bodan, såg di in
genom fenstret å fick välan se stuga full å fölk å ett
stort bröllopsgille, å flickan ho satt brud mä gullkrona
å silverlänkar. Trolla satt runt kring bordet å di skulle
just te å drick mä bruden. Ho höll ett silverstop i
hann, å i dä had di hällt en kärleksdryck. Drack ho
den, så glömde ho allt å vart en trollpacka. Men just
i dä ögnablicket kast fästmannen eldståle över stugu,
å så stor va stålets makt, att all trolla störta ut genom
dörra å fenstrer å flög genom skorstenen ock. Dä
vurti ett så stärt luftdra, att skorstenen sprack. Den
enda, som blev kvar va bruden å ho omfamna förstås
de sina, å sen skänkt ho gullkrona å silverstop te
kyrka, å där ä trollens krona brudkrona, å silverstope
ä nattvärskalk än i da.
När Bassadör tystnat, föllo några ord om trollen.
Storskarl visste, att mor hans alldeles säkert hade trott
på trollen, och hans mormor hade sett dem en natt
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
