- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / III. Den stora striden /
80

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Flottarlaget - 8

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honom gå. Hon visste, att andra flickor tyckte om
dessa snälla pojkar, men hon log i sitt hjärta åt dem.
Att inte ta för sig, att inte bli het, att inte, åh nej, det
var inte kärlek. Allt annat, men inte kärlek.

Far och mor hade lagt sig i stugkammaren. Ja, där
satt Vaitsen på sängkanten hos henne. Han sa just,
vad hon tänkt sig. Ja, inte alldeles. Han frågade öppet,
om han fick henne.

— Men du skall int säg ja, om int hjärta ditt säg
ja. Nej, hjärtat hennes sa inte ja, men hon ville ändå
hålla av honom, han skulle inte bli ond eller ledsen,
han skulle ta en annan flicka.

— Tok du, int gift ja mej, om dä int blir mä dej.
Stackars Vaitsen, hon räckte honom sin hand. Sörj
int, världen ä full utå flick, du finn allti nån, som du
kan tyck om, sa hon.

— Nej, int som du, int om ja gick jola runt. Men
int vill ja tving dej. Ä ja kan vänt, å längin.

Hon sa, att hon var trött nu. Han gick beskedligt
ut och lade sig i Per Ols kammare. Ack, om det varit
Erk Björn, tänkte hon, han skulle inte ha gått, han
skulle ha krupit ner under fällen om ock utan hennes
lov. Hon såg månen genom rutan, fullmånen, stor
och röd och lockande lik ett kärleksrop ur rymden,
lik en röd mun. Hon hörde fadern sucka i sömnen i
rummet intill och modern blåsa och pusta. Hon
pustade gubben i nacken, och han drömde, att blåsten slet
och for med honom, att regnet piskade, att hösten
bröt in. Han suckade, Sikkasfar. Doris log mot månen.
Hon slöt ögonen. Vem stod där vid sängen? Hon
blickade upp. Ingen, blott månen som förut. Hon
slumrade till. Flottkarlen låg på hennes arm, han tog
henne i sin famn. Åh, så stark han var. Hon
halv-öppnade åter ögonen. Så, hon bara drömde. Åh, så
synd. Nej, nu var han åter hos henne. Hon lyfte sitt
sköte emot honom. Åh, så stark han var. Hon log
i sömnen.

80

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 29 23:42:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/3/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free