Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 3. Vaitsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den fördömde hästhandlarns skull. Ja, han hade ju
stuckit näsan i Sikkas’ papper å sprungit till bolaget
och rapporterat, att Sikkas inte hade fastebrev på
skogen, och det vart process, men för att Sikkas inte
skulle bli alldeles renrakad, så hade han låtit bolaget
ta skogen för ett par tusen, fast den var värd femti
tusen.
— Hå ja, snart stjäl di all skog böndren ha.
Finn-byarna gro igen å hä väx skog över åker å äng. Folket
drar utfatti ner te brukan. Hä finns ing rätt mer i
lannet. Hä ä bolagsherran, som regera. Å hä kost å
slåss mä såna setkanaljer, hä ä som te piss mot vinn,
en får allt på sej. Hä fick nuck Puk-Anners vet.
— Han ska snart kom lös nu, Puken, säg di. Han
har setat inne i två år nu, för han slog bena å den
dära bolagshejduken, ja, va het han nu?
— Förvaltar Simson. Ja, han fick stryk han. Smen
tog slägga å drämde te bena pån, så benpipan flög
som liljestjälkar.
— Hå ja, hä va fäll också för tokit te kom å villa
ta huse från Puken.
— Hå ja, å när di sen skull riv ner stuga, så slogs
gamla Pukan som en varg för sin lya. Ho drämde
tre bolagskarlar te joren, å ho sköt dem mä krut i
bena, å först när di fått bå hann- å fotbojor på’na,
feck di fäll bukt me’na. Men då va ho fäll slut å,
dä gamla skrället, å dö va ho, när di kom te Falun
me’na för te sätt in’na i häkte.
— Hä yr värr mä sny. Hä blir snystorm te natta.
— Vår herre vare mä dom, som ä ute i sånt vär.
Det knackade på dörren. Men båda de gamla voro
döva och hörde inte. Först när det bultade, lyddes
Sara till.
— Hä slår på dörra, vem kan hä va?
— Fäll nån, som vill bli över natta, mumlade Per
Ols och stirrade på dörren, som gumman linkade iväg
att öppna. Hon tog av haspen. En bister nordanvind
med snö och köld for in i rummet som en idrevarg,
och efter kom en snöhöljd gestalt, en bred, satt karl
i fårskinnspäls, stövlar och vargskinnsmössa. När han
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
