Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 5. Den nya läran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämma upp glada brudmarscher och muntra polskor.
I spetsen för hela bröllopsskaran och den nyfikna
menigheten tågade nu spelmännen i rask takt till Krieg
Mats’ gård, där bröllopsfesten hölls.
Krieg Mats’ gård bestod av en hel klunga mörkt
vinröda hus av gammalt grovt timmer med sprickor
och urgröpningar, slagna av tiden. Gården låg med
sina längor åt tre väderstreck. Där var i mitten
storstugan med förstukvist, ett solur av tungt järn, sedan
lucklider med gåtar, härbre med stavplanksvägg
framför de mäktiga svalarna. Ät det fjärde väderstrecket
låg infarten till gården mellan häckar av gamla
grönmossiga syrénträd, som nu stodo i knoppning. En
väldig lind stod vid ena kortväggen, bredande sina grenar
som stora vingar ut över gården.
Salen i storstugan hade gamla målningar i vitt,
korn-blått, vinrött och mörkgrönt. Där var en takros med
en röd sol, som utbredde sina strålar åt alla håll inom
ett listverk, kring vilket blomsterlänkar och vinrankor
slingrade sig. Väggfält och dörrspeglar pryddes av
blomsterbuketter och blomgirlanger, målade i samma
färger. Krieg Mats’ farfar skulle ha låtit dessa
målningar utföras av en Falu-målare, som vandrade kring
och dekorerade gästgivargårdar och prästboställen.
I salen samt i angränsande rum var
bröllopsmiddagen dukad. Vid största bordet i mitten sutto bruden
och brudgummen med prästen, Krieg Mats och de
förnämsta gästerna närmast på sidorna. Sikkasfolket
mitt emot brudparet och närmast därefter
Juggassläk-ten. För utsocknes folk bland gästerna var dukat i
smärre rum, och för ungdom och kyrkfolk, som löpt
med för att se bruden, fanns en lövsal, där bröd, ost
och starkvaror stodo framställda.
Den lilla klotrunde prosten talade för brudparet. Hå
ja, det var ett tal i stil med predikan, fyllt av humor
och praktiska råd. Han började med bina, de flitiga
honungssamlarna. Så skulle brud och brudgum samla
honung åt varandra. Kärleken hade flitiga händer.
Men den hade också sina faror. Liksom binas vax
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
