- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / III. Den stora striden /
191

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 1. Rebellerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den avgörande bataljen öppnades mot de mest
hårdnackade av arbetarrörelsens motståndare, de gamla
bruksherrarna.

Många av dessa herremän ville genast gå till öppen
kamp. Men de funnos, som voro klokare. Bland dessa
slipade moderna industriledare stod Detlof
Baumgar-ten vid Storbruket i främsta ledet. Han hade beslutat
krig mot socialismen och fackföreningsrörelsen. Men
hans paroll var tålamod och åter tålamod, rustningar
och åter rustningar. Bruksherrarna hade tidigare ställt
sig utom den nybildade landsomfattande
arbetsgivarföreningen, så säkra hade de varit på, att i deras jord
av järn skulle inga socialistiska frön kunna slå rot.
Baumgartens första diplomatiska steg var att samla
även bruken under arbetsgivarföreningens huva. Han,
den mest ärelystne av alla, drömde om att ta ledningen
av denna kapitalets samlade här mot det
uppmarscherande arbetets arméer. Ja, han fick ju icke alla med
sig. Det fanns ju gamla vallonska bruksägare, som
förr skulle skjutit sig en kula för pannan än att ge upp
så mycket som en tumsbredd av sin maktfullkomlighet
och självhärlighet. Just en dylik uppgivelse av deras
herradöme och befälsmakt fordrades nu för
medlemskap i arbetsgivarnas armé. Men det stora flertalet
bruksherrar fångade storbruksdisponenten in i nätet
i ett väldigt svep, så pass uppjagade voro de av det
vilda Adrianska guerillakriget.

Slutligen höll den smidige storbrukshövdingen före,
att skulle det bli krig, så skulle det braka löst på en
gång över hela landet, så att inga, som stodo i arbete,
skulle kunna skänka hjälp till sådana, som strejkade.
Därför gällde det att avbida det gynnsamma
ögonblicket, välja en för industrin gynnsam lågkonjunktur,
vidare en tidpunkt då en lämplig regering satt vid
makten, icke denna liberala Staaffska ministär, som böjde
undan för socialisterna. Ja, Staafflagarna mot
prisandet av brottslig handling hade man ju fått, och dessa
lagar mot socialister och anarkister hade ju drivit hela
arbetarvärlden över i opposition mot den liberala
regeringen, men man kunde dock icke vara säker. Nej,

191

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 11 23:15:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/3/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free