Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 1. Rebellerna - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon hade gnott, så svetten lackade, den goda änkan
Godou, och nu skyndade hon efter sångens slut åter
ned till sitt fögderi. Hon var klubbens marketenterska
numera, den tappra gumman, hon visste sin plikt, den
röda Lotta Svärd.
— En kan rakt int låt bli te sjung — muttrade hon
för sig själv — en skulle ju sköt sitt, men när
Ung-domsmarschen ljud, så ä dä alldels, som en skull hör,
hur di sjung inför lammets tron.
Klubbstyrelsen skulle ha ett litet sammanträde före
festen och samlades i bondens fähus, där flugor och
fästingar dovt protesterade mot intränglingarna.
Filarn satte sig tvärs över en krubba, med en
hammare i stället för en klubba i handen, för att leda
förhandlingarna. De övriga satte sig var helst de kunde.
Filarn tog ordet.
— Vi ska nu besluta om de förslag, som blivit väckta
att framläggas för mötet. De gå ut på, att klubben
till minne av sin ettåriga verksamhet dels öppnar ett
kafé, benämt Flamman, där agitatorer kunna
mottagas och härbärgeras, skrifter förvaras och
styrelsesammanträden hållas, dels skriver till
järnarbetareförbundets styrelse i Stockholm efter en talare för att bilda en
fackförening, dels bildar en Folkhets Hus-förening, så
att arbetarna kunna samlas någonstädes för att dryfta
sina angelägenheter, dels ock slutligen tar hit ett
vand-ringsbibliotek för att leda litteraturens klara källåder
även till dessa förtorkade bygder.
Filarn talade som ett domstol sprotokoll och icke
utan en viss självmedveten auktoritet. Han hade
redan en blivande folkledares självkänsla och tilltro till
egen och klassens kraft och framtid. Han verkade
säker och trygg, som hade han redan segern given.
Han skådade ut över sin lilla trupp, som då en general
mönstrar sin stab. Som vice ordförande hade han vid
sin sida Konrad Chenon, förre flottaren, den äldste
i laget, ehuru icke mer än trettiofem år. Chenon hade
haft åtskilliga öden och äventyr, sedan vi sist sågo
honom. Han hade varit i Amerika och där blivit
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
