- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / III. Den stora striden /
245

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 2. Ödet och Doris - 4 - 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nu skulle Ivar begära klart besked. Det var ju en
kväll med stjärnor. Ivar sade:

— Nu sätt vi oss å ser på stjärnorna.

Irma skrattade. Hennes skratt lät så lustigt
uppsluppet och pojkaktigt.

— Du ä visst likadan tok som Ivana. Dä ä bäst du
frier te henne. Ho tal jämt om stjärnerna. Hå, låt dom
sitt där dom ä.

Ivar kände sig utmanad.

— Tycker du inte dä ä vackert mä stjärnerna? Min
mor säjer, att dom ä myck större i Säfsen, dubbelt så
store å mång, mång fler.

— Dä kan du tal mä mor din om, dä begrip ja int.
Simon taler alri om sånt.

Ivar gick stum en stund. Han var riktigt förargad
på Irma. Men han skulle inte ge tappt.

Han fick henne omsider att vila på dikesrenen. Han
berättade med säker röst, att han förtjänade en hel del
pengar redan, att han snart hade till en duk åt henne.

— Om du vill, så kan vi förlov oss näste år? sa han
plötsligt.

— Tok du!

Irma skrattade, så det klang genom natten. Men
rent nej sa hon inte. Ivar började undra om hon
menade allvar eller ej. Han hade hört en talare orda om
karaktär, socialistisk karaktär, det var att aldrig svika.
Flickor hade bestämt ingen riktig karaktär. Än höll
sig Irma vän med Simon, än med honom. Nej, han
skulle inte krusa henne, inte bry sig om kvinnorna,
bara bry sig om mor. Förresten, han skulle ju bli en
sina klassbröders befriare. Han skulle icke tänka på
flickor, bara på klubben hädanefter. Han knöt näven
och svor en tyst ed, att icke se åt Irma utan ägna sig
helt åt befrielsekampen.

5.

Masmästaren grubblade dag och natt över Doris’
förmenta otrohet. Han fick för sig, att hon länge
be

245

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 11 23:15:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/3/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free