Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 3. Storstrejken - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och lerfat. Marga bar en packe Svaret, som hon skulle
sälja i torparstugor och bondgårdar.
Även Pung-Göran och hans blinda hustru voro med.
De skulle bara till skogsbrynet, längre kunde icke Lisa
följa. Det bleve för snårigt och vilt för en blind
människa långt inne i skogen. Men i skogsranden fanns
också bärris, och Lisa kände sig för, plockade stop
efter stop. När hon ränsat ett fält, tog hennes man
henne i famnen och bar henne till ett annat fält. Hon
höll honom om halsen och såg ut som lyckan själv.
Åh, Juggargubbe där i Säfsens jord, om du kunnat se
din dotters glädje, icke skulle du längre kallat dig byns
Job, icke din släkt för olyckans! Kring Göran och
Lisa svärmade fyra stora ungar, icke blinda som
modern, men lyckliga som hon. Och efter dem vandrade
gamla Anna Jugga. Hon hade kämpat igenom sin stora
strid, hon såg god och vis ut som moder jord själv.
Och var, om icke mitt i den tätaste flocken skulle
änkan Godou vara? Hon hade sin väldiga kaffekittel
med sig, buren på en stång av Ivar Björn, Doris son,
och Filarn. Varifrån hon fick pengar att köpa kaffe,
visste ingen, ty hon tog blott fem öre koppen, och det
kunde ju icke räcka. Ingen visste, att hon hade sparat
hop under mödornas år ett par hundra kronor i silver,
som hon gömt i strumpor och sockor i sin byrålåda.
Nu kommo de väl till pass. Hon slösade icke, men
hon köpte socker och kaffe och höll sitt marketenteri
vid makt, ehuru hon sällan fick betalt för sina varor, så
utfattiga som arbetarna nu voro. En säck med hårt
bröd hade hon med sig, rågbröd med havre i. Det hade
hon lastat på Knallens rygg. Klack och Kask buro
hennes muggar, koppar och fat.
Kockarna och Dybojs med Agata, de förras
hushållerska, gubben Martelleur och Lars Elg bildade en
flock för sig, sedan kommo klubbisterna, sjungande för
full hals och bärande det röda fälttecknet framför sig.
De marscherade raskt och arbetade sig snart fram i
teten av detta de förkastades tåg, åh, var skulle de unga
vara, om inte i teten, var det så bara i spetsen för en
flock ut i skogen! Snart sjöng hela tåget, snart genljöd
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
