- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / III. Den stora striden /
319

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 4. De segerrika - 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ring. Men ryttarna sutto lugna i sadlarna. Bakom de
ridande poliserna stodo de sex extra till fots.

— Ruskigt jobb att va påken i hans majestäts hand,
så Långe Gustav.

— Äran ä fan så dyrköpt! Hade ja inte hustru och
barn, så gav jag mej iväg.

Bakom polisformeringen stod hopen av strejkbrytare.
Några skrattade, medan andra svuro, men de flesta voro
tysta. Ja, de flesta voro tysta.

— Va tycker du om detta liv? viskade den lille juden
till Torsken.

— Passar för kräk som vi, svarade Torsken.

De på bron församlade arbetarna öppnade väg för
änkan Godou, fanan och klubben. Mitt på bron
gjordes halt. Änkan Godou satte ned fanan rakt framför
fienden, höll den med båda händerna. Kring den gamla
Jeanne slöto Ivar, Anna Dybojs, Filarn, Socalistknallen
och Josef Hård upp och bakom dem hela klubben. Från
bruket strömmade ständigt nya skaror till. Ryktet om,
vad som tilldrog sig vid bron, hade spritt sig med
höstvindens hast.

Kommissarien lät sin häst taga några steg fram på
bron. Därefter uppmanade han med hög röst de på
bron församlade att skingra sig och lämna fri passage
för de arbetsvilliga. Han såg ut som en stormbiten,
arg gammal knekt, kommissarien, med buskiga
ögonbryn och stora mustascher, grå som bitna av frosten.

Ingen gjorde min av att åtlyda befallningen. Vad
nu? Var inte bron deras, arbetarnas? Hade de inte
själva varit med om att bygga den? Vad menade denne
främling, där han satt på sin höga häst? Skulle inte
arbetarna få stå på sin egen bro? Vet hut, fogde!
hördes en röst i mängden. Eljest var allt tyst. Ingen rörde
sig ur fläcken.

— Jag är trött på detta usla liv, viskade juden till
artilleristen.

— Trött, dä hjälper inte. När man kommit där vi
ä, så finns dä ingen väg hem, gosse! Fan anamma,
ingen väg hem.

319

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 11 23:15:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/3/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free