Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Familjen Gall och dess förhoppningar - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
socialister och stormfåglar skulle bli partitrogna
medlemmar.
Anna Lovisa Kristina Gall hette hustrun. Det var
flickan från Hull. Hon var fyrtiotvå år nu. Hon var
född i Stockholm ombord på en roslagsskuta. Hennes
far hade varit skeppare från Roslagen, och hennes
mor hade följt fadern i många år på seglatserna till
Stockholm med ved. Hon bröt ännu på roslagsmålet
Hon hade aldrig tillhört de stumma utan språkade
gärna och mer ju fåordigare gubben blev. Hon var
ganska munvig, munter också ibland, tog sig inte så
hårt vid livets törnar, arbetade och knogade redligen
och hårt. Hon var seg som envirke; arg kunde hon
bli ibland och storskällde då efter rospiggsnoter, men
vanligtvis var hon på glatt humör och full av
mänsklig godhet i sitt hjärta. Som enkelt folk är mest.
Anna Gall höll i regel med sin man. Utom när det
gällde barnen eller grannarna. Då hade hon sin egen
mening, som ingen kunde ta ur henne. Men gällde det
politik eller präster eller skutor eller arbete eller
pengar eller skolor, eller vad annat som helst, åh, det far
säger är rätt. Nej, inte på en punkt. Far höll på
Kra-ten eller Socialen, som grannen, född på landet,
kallade Brantings tidning. Själv höll hon på
Stockholms-Tidningen. Inte som så, att inte Kraten hade rätt och
Stockholms-Tidningen orätt, när det gällde politik och
fackföreningar och kapitalet och det där lärda, som
karlarna höllo på med. Men se Stockholms-Tidningen
hade så mycket smått och gott, allt slags trevligt joks,
om döde och födde, förlovade och gifta, brutna armar
och ben, torgpriser och charader, visor och
predikoturer, nyheter av alla slag och därtill sådana trevliga
följetonger med kärlek och underbara öden. Och hur
det nu var, så ville Anna Lovisa Kristina läsa det där,
veta vad som hände och skedde, och då inte Kraten
brydde sig om att ta in sådant, så ville hon ha
Tidningen som ett slags bilaga. Hon hade inte varit ovän
med sin man mer än tre gånger i livet. Och alla tre
gångerna hade det varit för Tidningens skull. Han
ville ha ut det där »rävpapperet» ur huset. Första
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>