Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 3. Stormfåglarna - 3 - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
postera på Bantorget, flera stycken deckare hade
strukit kring huset. Fönstren stängdes. Det blev tyst i den
stora salen. Endast ett tyst dovt sorl, som av en
fjärran fors hördes. Tills Hogland besteg talarstolen, när
dörrarna stängts. Det är bättre, att man fruktar oss
än negligerar oss, sade han, och hans ord läto som
stål som klingar mot stål. Låt oss skärpa vår kamp.
Kommen ihåg Dantons ord: djärvhet, djärvhet och
återigen djärvhet!
Salen stormade av jubel, rörde sig som i vågor. Då
kom Viktor Gall fram till systern och Inga. Ska ni
aldrig lära er att sluta med flamset. Ser ni inte, att
det gäller allvar. Flickorna sågo snopna ut. Inga föll
i gråt. Hon kom plötsligt att tänka på sin mor, såg
hennes ansikte mellan sig och Maja, tyckte sig känna
en brännande sveda i hjärtat, blygdes, att hon var en
ytlig stackare. Åh, hon log igen, det var över nu. Hon
tog Maja i handen, drog henne med sig bort mot den
plats, där Ragnar Berg stod. Hon ville ha flygblad att
dela ut. Maja och hon, de skulle gå med ut, då
uppropet skulle spridas vid kasernerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
