Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 3. Stormfåglarna - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppbyggande allomfattande reformatorisk politik, sutto
åhörarna spejande, girigt lyssnande,
förhoppningsfulla eller misstrogna, ursinniga eller glada allt efter
inställning, temperament och övertygelse.
Sitter där ordföranden, Herman Klyvare. Ett knippe
stål, ett stycke vilja. Ett huvud likt Bismarcks. Samma
örnblick, samma rynkade panna, samma buskiga
mustascher. Sitter där orörlig, ter sig som en egyptisk eller
saracenisk konungabild i sten eller brons. Han
personifierar den starka, ur nederlaget i storstrejken med
en obetvinglig styrka sig resande arbetarklassen. En
symbol för den svenska rasen, detta svenska folk, som
aldrig kunnat trälbindas. Man kan icke se, vad han
tänker. Han förråder icke med en min, om han är för
eller mot sin Hövding. Man vet, att flera av
Hövdingens generaler, de fackliga ledarna, med fruktan och
motvilja se den nya politiken. Man vet också, att han
har en egen mening.
Till höger om honom sitter den mäktige
partifunktionären Wickman, som hos sig förenat både
partisekreterarens och huvudkassörens funktioner. Han
liknar en kines, en kinesisk mandarin: sneda ögon,
en stor, krokig, slug näsa, långa grå mustascher,
utstående kindkotor, gul hy. Han är klädd i elegant
bonjour. Han knäar när han går, han nickar åt alla,
klappar alla på axeln, ler nådigt åt oppositionen.
Vid gästernas och partiledningens bord främst uppe
några långskäggiga, gråhåriga gestalter: veteraner,
agitatorer, gäster från de utländska broderpartierna.
Figurer, som skulle kunnat vara tagna ur bibeln eller
eddan, ur Cromwells puritanska arméer eller ur
Tysklands galleri av vederdöpare. Ack, du underliga
historia, som dig evigt upprepar!
Där sitter partistyrelsen, ur vars mitt Hövdingen
beträtt talarstolen och Herman Klyvare
ordförandeposten. Där är den långe, smärte Carleman, elegant
och förnäm; satiren leker kring hans läppar. Han kan
icke riktigt tåla Hövdingen. Carleman är en ibsensk
gestalt, till hälften politiker, till hälften konstnär. En
encyklopedist. Han ler spotskt. Aha, nu tar han steget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
