Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 3. Stormfåglarna - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tung som ett lod sitter där Nils Persson med den
väldiga ändan utbredd över två stolsitsar. Den tjocke,
brede skåningen, en inkarnation av det land som
flyter av mjölk och honung, har en adelsmans fint
skurna profil. Denne murare är en bokkunnig man och en
världserfaren, klok man. Han verkar ovillkorligen
imponerande, icke genom sin stofthydda allenast, icke
genom sina kunskaper blott, utan genom hela sitt
väsen. Som en munk knäpper han händerna över den
stora buken; det ser ut som han skulle somna. Men
varen lugna, Nils slumrar inte; han lyssnar till varje
ord, som kommer från talarstolen. Han väger dem,
granskar dem, jämför dem. Han anlyserar, formar
synteser, drar konsekvenserna. Han blundar, men han
sover icke.
Hur olik honom hans granne, mäster Thorsson.
Denne fordom vilde agitator, en gång Axel
Danielssons yraste discipel, f. d. vaktepågen,
skomakargesällen, numera riksdagsmannen, civilkommissarien. Åh,
ännu är han ung, rörlig, full av temperament, eld och
gnistor. Men han ser ut som en skomakare. Han är
enkel och anspråkslös. Han halvsular sina skor och
sina vänners skor. Han kan ännu i högtidliga
ögonblick tala om revolutionen. Men han tror icke mera på
våldet som proletariatets befriare. Han tror på
riksdagen. Han är vorden en man i kammaren. Han sitter
i det mäktiga statsutskottet, gör även besök i
bankoutskottet. Han ser på sina bröder proletärerna. De se
annorlunda ut än på åttiotalet, då han började. De äro
inga trashankar mer, i varje fall icke de flesta. De
leva icke längre blott på sill och potatis. De
organiserade arbetarna ha genom sina föreningar tilltvingat
sig en högre levnadsställning, frigjort sig från det
rena armodet. De ha börjat skapa sig hem, gjort sitt
om än dröjande intåg i statens och kommunens
institutioner. Han undrar ibland, om icke revolutionen
redan är gjord.
— Ack, du förväxlar dina bröder med dig själv,
tänker hans granne Klas Brand, ungdemokraten. Liten
och snabb, fylld av energi, tro och eld, med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
