- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / IV. Den röda himmelen /
157

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 4. Arbetarkongressen - 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nog, att han fjäskade för henne, och hon tog emot
hans hyllning, men han kom inte längre än hon själv
ville. Hon lät honom ibland komma henne in på livet,
men just som han trodde, att han fångat henne, var
hon borta. Hon gick också gärna ut och promenerade
om kvällarna med Rickard Duhr, en av stjärnorna i
idrottsklubben Athen.

Rickard Duhr var alldeles betagen i Inga;
uppträdde alltid korrekt, höviskt, en smula blygt och stelt
kanske. Hon fick ibland för sig, att hon tyckte om
Rickard. Hon kunde längta efter honom. Hon undrade
ibland, om han var så kall innerst i sitt hjärta som
han låtsade. Hon sade ibland till honom, att hon inte
tyckte om kalla pojkar. Pojkar skola vara djärva,
heta. Åh, hon tyckte om honom. Hon ville se honom
blod-full och stark.

En kväll hade de vandrat ut åt Tantolunden. Han
berättade om sina idrottssegrar, skildrade
humoristiskt sina kamrater i Athen, drog historier från
verkstaden. Vad han var underhållande. Han märkte inte,
att hon förde honom upp i Tantobergen. Åh jo,
kanske, han var glad, att han var i hennes sällskap, att de
hade långt hem, då de hunnit ända hit upp.

Hon ville sätta sig och vila. De satte sig vid foten
av en gammal ask. De talade om livet i klubbarna,
om stridskamraterna. Inga var vid ett strålande
lynne. Hon log och skämtade. Hon önskade, att han skulle
kyssa henne. Men han gjorde alls ingen ansats att
kyssa henne. Han såg så glad och förnöjd ut, smekte
henne blygt med blicken, fortsatte med sina historier.
Hon kände sig nästan sårad, att han inte kysste henne.
Hon kände en het längtan efter en kyss. Hon smög sig
intill honom, lutade huvudet mot honom. Han strök
henne en enda gång försiktigt över armen och
fortsatte att berätta sina historier, den ena vansinnigare än
den andra. Hon märkte, att han satte hop dem. Hon
slök honom med blicken: så kraftig, smidig och frisk
han såg ut. Åh, varför kysste han henne inte. En
sådan dum pojke. Hon kröp upp i hans knä. Hon skulle
ha kyssen av honom. Hon nästan strök med sin kind

157

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 11 23:15:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/4/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free