Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 7. Det heliga Basel - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
piga döm, där påvar, kardinaler, kyrkofurstar och
kättare under sekler predikat och lovsjungit,
förbannat och välsignat, skulle det högtidliga anammandet
av resolutionen äga rum.
Ett mäktigt tåg drog genom Basels åldriga,
söndags-stilla gator till domen. Från alla delar av Schweiz
men även från Tyskland och Frankrike hade
järnvägarna fört massor av arbetare till Basel för att
deltaga i manifestationen för freden.
Tåget öppnades med ridande härolder. På en hög,
vit vagn satt synlig för alla en ung kvinna, en flicka
i sin ljuvaste vår, med fredens gyllene krona på sitt
huvud. En skog av röda fanor slöt sig som en borg
kring den vita vagnen, som uppbar fredens genius.
En orkester på hundra instrument följde. Musiken
skakade de ålderdomliga husen. Därefter kommo de
niohundra ombuden från fyrtiosju länder och fem
världsdelar. I första ledet vandrade revolutionens
åldriga, vita patriarker: Greulich, som var med på den
första internationalens kongress i denna samma stad
1869, före fransk-tyska krigets utbrott, Bebel, över
vilken döden redan lyft sitt svärd, Vaillant, den tappre
kommunarden, Keir Hardie, upprorets kristne soldat
och Viktor Adler, som i sitt hemland — med
anspelning på hans namn och hans socialistiska gärning —
kallades den gamle segerörnen.
Efter delegaterna följde i det underligt högtidliga
tåget en skara ungdom, som på vita standar med
blodröda inskriptioner buro sentenser om kriget och
freden av mänsklighetens tänkare och diktare: Platon,
Kristus, Dante, Cervantes, Shakespeare, Goethe,
Schil-ler, Rousseau, Hugo, Zola, Tolstoj, Ibsen och
Strindberg. Sedan vällde det oändliga tåget som en flod
genom gatorna: Basels yrkesorganisationer under sina
emblemer, politiska och fackliga arbetarföreningar
under röda fanor, som likt eldslågor slogo mot skyn,
ungdomsförbund och kvinnogrupper, som sjöngo
fri-hetshymner och fredssånger, fjärran kantoners och
länders arbetare. Den ena musikkåren avlöste den
andra i den rinnande floden av människor. I alla
föns
344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
