Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 9. Den röda himmelen - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag stannar. Jag vet det är förlorat.
Agnes såg på doktorn, såg på systern.
— En stund, Karola. Sen gå vi hit igen.
Karola ville inte låta sig övertala.
— Han kunde dö, medan vi äro borta. Jag vill vara
hos honom, doktor.
Agnes levde i en annan värld. Hon hörde ej deras
tal.
I sängarna runt omkring, där de andra sjuka lågo,
lyssnade man. En gubbe, lagom frisk för att kunna
stulta omkring, frispråkig och kärvt humoristisk,
hjälpte till med att bära ut kärlen, skjuta
liggstolarna och småspråka med patienterna. Det var vår gamle
vän doktor Hjälplös från natthärgärget. Han hade en
vacker dag fått benröta och skickats till Serafimern.
Gubben linkade fram till doktorn och systrarna
Bergulf.
— Inget krut biter på döden. Kommer han, så
kommer han. Var nu snäll doktorn och låt flickan
sitta hos honom. Av skönhet kan ingen leva men dö
i frid kan han. Det är lättare att ge sig iväg, om han
har en kvinna hos sig. Ja, ja, ursäkta, att jag tränger
mig på och faller höga vederbörande i ämbetet, men
se jag är liksom doktor själv.
Läkaren log och flickorna kunde icke låta bli att
dra på mun. Karola gav gubben en tacksam blick.
Doktorn funderade.
— Han yrar, vi måste därför flytta in honom i
reservrummet, eljest stör han de andra.
Han sade reservrummet men menade död srummet.
Gonzalov började tala i yrsel. Ingen förstod, vad
han sade. En ramsa besynnerliga ord och namn.
— Ni hör. Men ni få bli hos honom där — i
reservrummet. Syster, låt flytta patienten. Mina damer, om
ock hoppet är ringa, vi få inte förlora det.
Läkaren bugade sig och fortsatte ronden.
Sakta sköts Gonzalovs säng in i dödsrummet.
Gubben Hjälplös stultade bredvid och låtsades hjälpa till,
mumlande sina reflexioner.
— Ja, ja döden är en snabb jägare. Och hungrig
401
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
