Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 1. Mars - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbarme! Och kött, har någon sett kött på en
månad? Jag ger mig fan på, att korven är hälften
sågspån. I öster har di gott om bröt.
— Men också gott om löss, dundrade »Gubben
Noak». Här har vi nästan fått rent på sistone. Fan
anamma!
Nå, det skulle dröja ännu åtta eller fjorton dagar
och mycket kunde hända innan dess. Så småningom
lugnade sig »Glada Preussen», och livet gick som förut.
En dag kom Dreipfennig glad i hågen och talade om
för kamraterna, att nu hade en skara flickor kommit
till Dent, byn där regementsstaben låg. Alla som ville
skulle få en natts permission och fara till Dent.
— Säg dem, att »Hotell Jakobsen» ger fan i
arméhororna, de må så vara skurade med bensin och
ammoniak !
— Nja, tyckte Hero Thunn, den saken avgör var
och en för sig. Den som varit utan flicka hela denna
tid må väl resa, om han vill.
— Kriget är ett svineri, men detta är fan anamma
det värsta. Halva armén har syfilis, muttrade Kuntze.
— Kan ni säja, som har permission varannan månad
för att resa hem till fruarna, tyckte Hag Brumm. För
resten är det inte sant, det där, flickorna är friska.
Ännu när de marscherade till skyttegravstjänsten,
grälade de om flickorna i Dent.
I skyttegraven var lugnt som vanligt den sista tiden.
Klockan åtta varje kväll och morgon sköt fienden tre,
fyra granater, och klockan nio sköt det tyska artilleriet
samma antal. Sedan var det stilla. Det var blott hundra
meters avstånd mellan båda sidornas främsta
skyttegravar, så man kunde höra varandras sånger.
Lyssnar-posterna lågo blott trettio meter från varandra.
Tagg-trådslinjerna sköto fram mot varandra så nära, att
Ingenmansland blott hade en bredd av tjugo meter.
På båda sidor kunde man, om man vågade sticka upp
huvudet över bröstvärnet, se döda soldater hänga i
taggtråden och ligga på marken i Ingenmansland. Först
hade kropparna sett ut som om det varit sårade, som
lågo där, sedan hade de svullnat, blivit liksom
upp
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
