Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 2. Röd november - 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att lyfta sig tiil flykt ut i rymden och bära den
dödes namn genom tiderna.
— Jaså, han skall jordfästas i Storkyrkan, sade
gubben Lazarus Erikson till mäster Tholin, som gick
bredvid honom i tåget.
— Som andra kungar, fattas bara annat! svarade
mäster.
Icke blott Storkyrkan utan hela Gamla stan och
nedre Norrmalm fylldes av de sörjande massorna. När
kistan bars in i Storkyrkan, omsluten av de röda
fanorna, som fyllde koret, sade veteranen Bruzell med
patriarkskägget, som bar kommunfanan, till smeden
Lanz, som bar hovslagarnas fana:
— Till och med hit in skulle jag få bära den här
gamla härjade trofén, det var mer än jag trodde.
— Till och med i döden för han oss till seger,
svarade smeden.
Nu trädde kungen in i kyrkan och tog plats under
de röda fanorna i koret. Bagare Danton, som var en
oförbätterlig republikan, mörknade och sade till sin
granne, gubben Solberg, gatsoparen:
— Va har han här att göra?
— Det bekräftar landssorgen, det är inte mer än
rätt. Jag galsopar Solberg följer min partichef till
graven; jag tycker inte det är för mycket, att jag har
sällskap med kungen.
— Branting var republikan; detta blir reklam för
monarkin.
— Äh, gosse, det ä bara det, att jag kan säja till
barnbarnen: Det var så alt jag och kungen begrov
Brantingen, det ä välan inte mer reklam för kungen
än för mej. Du ä välan demokrat!
När ceremonierna i kyrkan voro över, bars
Hövdingens stoft till kyrkogården, Adolf Fredriks gamla
kyrkogård med de åldriga almarna och kastanjerna.
— Här ligger han nära Folkets Hus och Kraten, sade
snickare Berg till Ann-Kristin Gall.
Gamla Ann-Kristin och Moster stodo tåligt kvar
under alla talen med ett par blomsterkvastar i händerna,
som de skulle kasta ned i graven, när defileringen
370
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
