Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 2. Röd november - 14 - 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
började i skymningen. När de kommo fram, var
graven, där kistan stod, fylld till randen med
blomsterkvastar.
Höglands tal gjorde ett djupt intryck. Under de sista
månaderna hade Hövdingens tankar ofta kretsat kring
hoppet att det söndrade åter skulle sluta sig samman.
Tiden var inne alt hela de sår söndringens år slagit.
Vägen till återförening måste jämnas. Det gamla
grollet måste vika för de känslor, som krävde ett enigt
proletariat, ett enigt parti. Höglands tal vid den store
gamles grav var ett budskap att brödrafejdernas tid
var förbi, att det gamla och det unga inom rörelsen
omsider blivit ett.
När Ann-Kristin kom hem, berättade hon för
Gall-bom om begravningen.
— Heder åt gubben Branting för vad han gjort, men
inte vänder jag tillbaks till fadershuset, inte, det kan
du lita på, mor. Det behövs välan ett avantgarde. Det
är lång väg till Kanaans land ännu.
Ann-Kristin suckade.
— Håhå, jaja, du blir väl gammal och förståndig
du med.
— Gammal sa du, morsan! Vad tror du världen
vore utan ungdomen? Det ä i alla fall den, som ska
sätta fräs på utvecklingen.
15
Nu hade även den gamle Per Andersson, kallad
Bårdarydarn, stigit ner i mullen, mätt av arbete, år och
ära. Som han varit i livet, så var han när döden kom.
Utan åthävor gick han sin väg. De två sista åren hade
han icke lämnat sängen. Åttiosex år på dagen var han,
då slutet kom. Han låg i bädden grå och gul som en
fornad ekstubbe. När han märkte, att slutet kom,
kallade han på Dansk, som stabbade omkring lik en
trollgubbe, på vilken tiden icke bet.
— Läs kapitlet ur Esaias om det nya Jerusalem.
Dansk gick efter den gamla boken och satte sig att
läsa. Men då han såg, hur det var fatt med husbonden.
371
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
