Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 168 —
dem, hade det ej varit omöjligt att rädda alla
^ffekter af något värde uli huset. Ingen af
dem syntes i stånd af någon ansträngning,
som kunnat hafva lyckliga påföljder, ända tills
Misstriss Harrisons Engelske betjents Roberts
ankomst, hvilken med Allens biträde genom
ett fönster gick in uti huset, och lyckades
derur rädda alla möblerna, dem han
ställde på något afstånd från branden. Familjen
hade kringspridt sig med några till dess
undsättning ditkomna personer bland dessa
lemningar. Den lilla Helena höll sig nära
Misstriss Harrison, hållande med sin ena hand
uti hennes, och armen lindad om halsen af
det trogna djur, som först hade väckt henne;
hela denna grupp förblef en overksam och
tyst åskådare, intill det Ögonblick då huset
med ett förfärligt brak instörtade, och endast
qvarlemnade en samling af ruiner och eld.
Misstriss Harrison var den första som
afbröt tystnaden. "Jag är säker på, mina
vänner," sade hon, "att ni värdera mera hvad
som blifvit er öfrigt, än hvad ni förlorat."
"Det är sannt, min fru’" svarade Allen
med en djup suck. "Allmakten vare prisad,
som räddat min hustrus, mina barns och
Helenas lif. Om jag endast kunnat rädda bibeln
som jag fick af min mor, och min hustrus
silfverkanna, skulle jag ej bry mig mer om
detta, än om det vore en lust-eld."
Det företräde Allen gaf dessa båda saker,
tycktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
