Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 90 — ■
liket och lutade sig, för att betrakta dess u(i
seende. Sedan hon gjort detta, upplyfte hon
händerna till ett tecken af förundran, oclt
sade till Helena, som försagd nalkades: "Det
ar en Indian 1 Det ar säkert; men han ar
död!"
"Ar han verkligen död?" frågade Helena,
och lutade sig Öfver honom med en
medlidsam blick.
"Ack, ja visst; se hans styfva leder,
hans öppna mund. Den stackars karlen! Han
är lika så säkert död som Kristofer Columbus."
Helena satte sig på en trädstam, nära
liket, medan Debora betraktade det, och sökte
utforska anledningen till den olyckliges död.
Han hade ett sår vid tinningen , hvarur
mycket blod runnit, och hvilket, efter Deboras
tanka, kunnat förorsakas af ett fall, ty nära
•vid hans hufvud låg en sten, på hvilken
han förmodligen snafvat; Debora blef
bredvid liket varse några sönderslagna stycken af
en lerkruka; hon gjorde Helena uppmärksam
derpå, och Sade: "han är död som en
verklig Indian: mellan sin hund och sin kruka.
Men, som det ser uf, kan han vara död af
ålderdom; ty han tyckes vara likså gammal,
som Methusalem."
"Den stackars mannen," sade Helena.
."Att dö på detta sätt, och utan att emottaga
någonsbistånd!"
"A, det får man nog stundom vara
förutan; men se på den der hunden." — Denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
