Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om deras Sterfundna vän, lemnade Debora
dem, för att fullända de anstalter hon ämnat
vidtaga med den döde.
"Det måste hafva varit en elak
menniska," tänkte Debora (ty upptäckten af Emili
hade gifvit henne starka aningar om Sooducks
verkliga karakter); "men det är nu förbi med
den olycklige."
Dessa och flera andra betraktelser af
samma art, sysselsatte den medlidsam ma
Debora, medan hon inbar liket i kojan,
nedlade det på bästa sätt på löfvet, och öfverhöljde
det med ett täcke. Den trogne hunden lade
sig bredvid honom till väktare, till dess hon
kunde ditskicka någon, för att bevisa honom
den sista tjensten.
Alla dessa anstalter varade blott få
ögonblick; men de lemnade Emili tid att
återvinna nog styrka och lugn, för alt gå med sina
vänner ända till vagnen. De känslor af
glädje vi erfara, efter att ha undgått en stor
våda, hafva på oss ett välgörande inflytande.
Den unga försagda flickan, som blifvit
befriad från en grym fångenskap, var ibland
sina vänner på samma sätt till mods, som om
hon fått nytt lif, och innan de ännu
kommit till vagnen, hade hon skingrat deras
mesta fruktan genom en temligen redig
framställning af Kubens list.
Hon hörde dem omtala Sooducks död.
Han hade lemnat henne om morgonen, efter
sin vana, och sedan hade hon ej hört något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
