Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
dotter; men han tvekade icke om sva-rét.
Sedan han sagt sig vara viss, att Redwood
misstydt sin dotters känslor for honom,
tillstod han sin böjelse för Helena, och
berättade, med en älskares vanliga förbehållsamhet,
sitt samtal med hennes, den dagen han lem*
nåde Elon.
Redwood var ingen ting mindre än
förberedd pl en dylik uppiäckt. Ehuru
bekantskapen med Helena Bruce och de
anmärkningar han anställt i afseende på Westall,
gjort hans favoritsats, att menniskans
handlingar alltid bestämmas af egenkärleken, något
vacklande, och fastän ban ganska väl visste,
alt denna egenkärlek kunde förändras och
inskränkas af vissa grundsatser, fann han
likväl alldeles otroligt, att en ung man utan
förmögenhet, ulan beskyddare, och begåfvad
med nog talanger för alt erfara ärelystnadens
iniryck, kunde uppoffra de lysande fördelarne
af en förbindelse med hans dotter, och detta
för att öfverlemna sig ål en kärlek, hvilken
Redwood endast ansåg exsistera i romaner
och herdesånger.
Han afhörde Westalls berätielse med stor
uppmärksamhet. Beundran för hans unge vän
och smärtan att se sina planer tillintegjorda,
stridde om öfvervälde! i hans hjerta; ban
förblef tyst, till dess Westall yttrade: "Ni
finner kanske mina förhoppningar förråda
inbilskhet; men jag är viss att ni deri ej ser
något för mig vanhedrande."
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
