Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om skiljetecknen och andra skriftecken - 56. Komma (,)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 74 -
och med svärdet handen(,)
störtade han mot fienderna. Fly
ende och i största oro (,) ilade
han bort, ^
12. När en eatsfogning, hvars
bisats går före hufvudsatsen,
samordnas med en föregående
sats, så bör ej skiljetecken
sättas mellan bindeordet och
bisatsen. Ex. Sven är mycket stark,
men då (= som, emedan,
all-denstund) han är lat, förtjenar
han ingenting {icke »men, då» 1.
»men, emedan»). Gräset spirar
upp i dam och grus, och om {i
fall) det ej röner alltför många
hinder, bildar det en grönskande
matta {icke ».. . i dam och grus,
och, om det ej . . .»). Med
spänd uppmärksamhet följde
Karl X Gustaf köldens framsteg,
ty om öfvergången kunde ske på
isen, så vore ingenting att frukta
eller, ty kunde öfvergången .. .,
så ,, , {icke .. . »ty, om
öfvergången» . . . eller . .. »ty, kunde
öfvergången» .. .).
13. Omkring apposition, som
går före hufvudordet, och
om-knng q^-sats,^ hvilken jöregås
af substan^ i attributställning.
Ex. EriUr^vän’Axel har rest
bort. (Om man förutsätter, att
Erik har flere vänner, så är
»Axel» hufvudord och »vän»
apposition.) Oskar I:s son Karl
(till skillnad från de öfriga
sönerna) efterträdde honom på
tronen, Den upptäckten att solen
står och jorden går är ej
synnerligen gammal. Påbudet att
vi skida^älska våra ovänner är
af gudomligt ^rsj^rur^ (De"r^
emot: »Det är en gifven regel,
att straff följer pà brott»).
Jfr A. 9.
14. Mellan två attribut, af
hvilka det senare står i sådan
förbindelse med hufvudordet, att/
det första utgör bestämning till
både det andra attributet och
hufvudordet. Sådana ordförbindelser
kännetecknas deraf att
konjunktionen och ej kan insättas
mellan attributen. Ex. De höga nor-
j^afjäll^ Den andra vackra
fiict^ru ’Kontraktsprosten
doktor X. är församlingens
kyrkoherde. (Deremot: »Professorn,
juris doktorn och riddaren X.»;
»Församlingens kyrkoherde,
kontraktsprosten d:r X., har aflidit»).
Jfr A. 8 o. 9.
15. I vanliga fall sättes icke
komma vid adverbial. Ex. Han
kom i soluppgången. Tidningens
prenumerationspris är numera
endast tolf kronor om året. Han
gick till fots hem hela vägen
från Stockholm,
Jfr A. 11.
15. Efter förkortningen d. v.
s. {= det vill säga), när bisats
följer. Ex. S. är gräsenkling,
d. v. s. att han icke har sin
hustru med sig. (Men »Han vill
säga, att han inte förstår er».)
16. Jämväl i andra fall kan,
i strid mot hufvudreglema,
komma utan olägenhet eller med
fördel utelemnas, t. ex. i korta
hufvudsatsbindningar (jfr A* 1),
vid korta relativbisatser med
ut-satt relativ (jfr A. 2), vid korta
subjekts- och objektssatser, som
börja med att, i synnerhet om
de äro försatser och eftersatsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
