Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Substantivartiklarna - 76. Slutartikeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 86 -
(utom främmande ord pà långt
’i; jfr 1.), hafva -n. Ex. Tanken,
kyrkan, mon (af mo), armén,
idén (icke »arméen», »idéen»).
3. Neutrala substantiv, hvilka
sluta pà konsonant eller pà lång
vokal, fà i sing. -eU Ex.
Albumet, bandet, bantleret, dussinet,
fruntimret (bI fruntimmer),
hemmanet, häradet, lexikonet, lifvet
(af lif); pansaret, vettet; biet,
boet, batteriet, partiet.
Anm. 1. Neutra pà kort -el,
-en och -er (utom bäcken och
papper) bortkasta slutstafvelsens
e. Ex. Haglet, taglet, tecknet,
vattnet, gallret, fönstret,
mönstret; men bäckenet, papperet.
Jfr 1. Anm. 2. o. 3.
Anm. 2. Låneord pà -eum
och -ium bortkasta i bestämda
formen -um. Ex. Ateneet, jubileet,
lyceet, mausoleet, museet;
evangeliet, gymnasiet, kollegiet,
konsistoriet, laboratoriet,
seminariet. Sà äfven gangliet (af
gan-glion).
Dessa och andra dylika ord
kunna dock förblifva oförändrade
i bestämd ställning. Ex. Han
satt på gymnasium i tre år. (Jfr
Han gick i skolan och l^ vid
akadermèn).
Anm. 3. Formerna »bit» (af
bi), »bot» (af bo), »fröt»,
»för-räderit», »knät», »partit»,
»rän-terit», »röt» (af rö), »stråt» (af
strå), »trät» (af trä) o. d., för
biet, boet, fröet, förräderiet o.
s. v., äro förkastliga, utom —
hvad några af dem vidkommer
— möjligen i vers, dà likväl
apostroftecken bör utsättas (bit,
partit).
4. Neutrala subst. pà vokal
utan ton vigt pà slutstafvelsen
hafva -t Ex. Ansigtet, hjertat,
ögat, mottot (af motto), pianot,
tempot.
B. Pluralis.
1. Maskulina och feminina
substantiv med obest. form på
-ar, -er, -are, -e, och -or samt
neutra med obest. form på -er
böra iji slutartikeln -na,
således gossarna, tankarna,
mödrarna, meningarna; vännerna^
orterna, fötterna, sorgerna,
friheterna, religionerna; arbetarna,
kämparna, lärarna;
handlandena, kärandena, studerandena;
flickorna, kyrkorna; partierna,
tryckerierna, museerna,
gymnasierna; vinerna. — Om bina
(bien), bona (boen) o.’d. se 2.
Denna vidsträckta användning
af -na öfverensstämmer med
talspråket, har i viss mån stöd af
bruket i äldre tider, är på de
senare åren iakttagen af många
framstående författare och
företer inga svårigheter vid
tillämpningen.
Anm. 1. I skrift göra sig
dock i detta fall äfven andra
regler gällande.
a. Mången iakttager ännu det
förr nästan allmänna bruket att
som slutartikel i pluralis använda
-ne vid substantiv med obest.
f. plur. på -ar samt -na vid obest.
f. plur pà -er och -or, således
andame, himlarne, systrame,
aningarne; orterna, bröderna,
friheterna, rötterna, kyrkorna.
b. Enligt andra böra alla
maskulina subst. hafva i plur. -ne
och alla feminina -na, således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
