Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Substantiven - 84. Nysvenska substantivs böjning - 85. Fornspråkets böjningsändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 98 -
landskap, sällskap), vidare titlar
pà -råd (medicinalråd, statsråd),
citat, dekret, departement, diplom,
distrikt, element, epigram,
kapital, motiv, patent, plakat, poem,
problem, protokoll, sigill, system.
För närvarande gör eig dock
den regeln nästan allmänt
gällande, att dessa och dylika ord
skola bibehållas oförändrade i
plur., således behof (icke
»behöfver»), förlag (icke »förlager»),
förråd (icke »förråder»), förskott
{icke »förskotter»), förslag (icke
»förslager»), herrskap (icke
»herr-skaper»), kalas (icke »kalaser»),
landskap (icke
»landskaper»),5dZZ-skap (icke »sällskaper»).
I fråga om nfti^tra nriftH
.delser, spm tillika äro
maskulin-eller femininändelser {-skåp, -än,
-äs; -el, -ent, -ell, -ikt, -iv, -ut
m. fl.), torde dock -er hafva
framtiden för sig.
16. Vissa eljest oböjliga
substantiv, såväl maskulina och
feminina som neutra, hafva
pluralformer pà -er, -ar eller -or
—, som utmärka olika slag eller
arter af en sak (mestadels om
handelsvaror), t. ex. bronser,
flaneller, garner^ gifter, gipser
(gipsfigurer), kaneler, kattuner,
lärfter, malmer, metaller,
musi-kalier, parfymer, poesier,
pors-liner, profver, priser, safter,
salter, sirtser, snuser,
(iäxg-)stof-ter, sylter, såser, tafter, teer,
tyger, viner; barkar, dofflar,
febrar, grötar, rågar, skiffrar,
tvålar; kritor, kryddor, oljor,
pomador, spirituosor. De
enstafviga orden med plur. -er fà
dervid icke »den för svenskan
egendomliga grava accenten»,
utan i dess ställe akut
tonvigt.
För undvikande af dylika
pluraler kan man nyttja andra
vändningar, t. ex. flere slags
(sorters) garn (kanel, tvål, tyg, vin
o. s. v.).
17. Oförändrade i plur. blifva
bl. a. hjerter, klöfver, ruter och
spader samt liter, meter, mil
och fjerdingsväg äfvensom man,
daler, kopek, mark, penni,
riksdaler, skilling, styfver och öre,
när de begagnas i räkning.
18. Oåtkomliga för all böjning
utom tillägg af s, i genitiven,
äro glafven (jfr 14) och lekamen.
19. I talspråket höras ofta
pluralformer, som tillhöra
landskapsmål, men ej riksspråket, t.
ex. »banner», »flicker», »skäpper»,
för bannor, flickor, skåppor;
»häste», »käppa», för hästar,
käppar; »dike», »bi» (jfr 85, h.), för
diken, bin, o. s. v.
85, Många af fornspråkets
böjningsftndelser, som eljest äro
bortfallna^ förekomma i enskilda
ord och uttryck, t. ex. i ännu
gällande äldre lagar samt i
bi-belöfversättningen, psalmboken
o. s. v., men äfven i nyare
skrifter och i talspråket.
a. -er (urspr. nom. sing. mask.)*
Ex. Fnasker, lufver, slarfver,
spjufver, toker, tjufstryker,
va-sker m. fl., af hvilka åtskilliga
brukas äfven utan -er. Hit höra
jämväl Birger (jfr Börje), Krister
(jfr Herrans Krist, Antikrist)
och dager (af dag). — I seger,
åder, åker m. fl. d. hör -er till
den ursprungliga stammen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
