Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur ordbildningsläran - 136. Substantiviska afledningsändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 162 -
kristendom o. kristenhet, storlek
o. storhet m. fl. d. — Visdom och
vishet nyttjas om hvarandra i
samma betydelse. — Jfr V.
Rydberg, Tysk eller nordisk svenska?
(Sv. tidskr. 1873, s. 516 o. f.).
5. Man iakttage skillnaden
mellan ändelserna -I och -Ik,
särskildt i orden diplomati,
vetenskapen om staternas inbördes
förhållanden samt konsten att
praktiskt tillämpa denna
vetenskap, och diplomatik, den
vetenskap, som har till uppgift att
ki-itiskt undersöka (äldre)
statshandlingar; mellan liturgi,
kyrkoordning, gudstjenstordning,
kyrkohandbok, och liturgik, läran
om den ofEentliga gudstjenstens
anordning; mellan pedagogi, ett
slags undervisningsanstalt, och
pedagogik (adj. pedagogisk),
vetenskapen om uppfostran.
6. Åndelsen -ing nyttjas —
i strid med hufvudregeln och
med bruket i allmogemålen —
i stället för -ning uti en mängd
(mestadels abstrakta) substantiv,
hvilkas stammar ändas på -r,
med föregående vokal. Man
måste skrifva beröring,
besparing, beväring, bokföring,
bref-bäring, förklaring, förstöring,
förtäring, föi*varing (Gsv.
»förvarning»; se t. ex. 1 Kor. 10.
11), förvirring, föräring,
krigföring, näring, tjenstgöring,
vid-röring o. d. samt — i
substantiv af verb på -era —
grade-ring, kalkering, placering,
reglering, värdering o. s. v.
Deremot afhårning, borrning,
bär-ning, darrning, fördyrning,
förhyrning, föming, gärning (af
gara), genomskärning, göming
(»i gömingen»), hurming (af
hurra; jfr hurring, örfil),
tn-skärning, klaming (af vin; men
förklaring), kuming (af kura),
körning (af köra), muming,
skorrning, skurning,, skärning,
snörning, spärrning, styrning,
surrning, tjäming, urspåming
m. fl. I landskapsmålen heter
det »bespaming», »bevärning»,
»förklarning», »närning»,
»värder-ning» o. s. v.
I några dylika fall nyttjas
-ing och -ning om hvarandra,
t. ex. affyrning o. affyring,
nedfi-ring o. nedfirning (af nedfira),
knifskäming o. knifskäring,
prof-körning o. profköring, rengörning
o. rengöring, öfverföring o.
öf-verförning,
I st. f. -ing eller -ning måste
i några fall participialform
nyttjas, t. ex. firande (af en
högtid) o. knorrande (af knorra). Jfr
136, 1.
Anm. 1. En närmare
undersökning af hithörande ord
gif-ver vid handen, att n bortfallit
företrädesvis i tyska låneord samt
i svenska ord, som med afseende
på sin betydelse påverkats af
tyska språket. Jfr t. ex.
besparing, beröring, bevisföring,
bref-bäring, bokföring,förklaring,förvirring, näring med T.
»spa-rung», »berührung»,
»beweisfüh-rung», »brieftragung»,
»buchfüh-rung», »erklärung», »verwirrung»,
»nahrung».
Anm. 2. Olämpliga former på
-ing äro »nyläring», f. nylärling,
»spärring», f. spärrning, o. »sty-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
