- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
172

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur ordbildningsläran - 139. Om sammansättning och afledning - 140. Sammanskrifning och särskrifning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

valsammankomster och politiska
möten
, i st. f. »vitterhets- och
vetenskapliga arbeten» vittra och
vetenskapliga arbeten
o. s. v.

11. I svenskan såsom i de flesta
andra språk finnas många
elliptiska sammansättningar, i hvilka
uttryck för någon del af ordets
betydelse alldeles saknas. Ex.
Bäfverhatt, hatt af bäfverhår,
elfenhvit, hvit som elfenben,
fogelbär, fogelkörsbar,
kastörhandske, handske af bäfverskinn,
kastörhatt, hatt af bäfverhår (jfr
Lat. ca’stor, bäfver), kornblå,
egentl. »komblomblå», blå som
kornblomman (blåklinten), kors,
korsländ, munk, munklikör,
lärksvamp, egentl. lärkträdssvamp,
sydvest, egentl. sydvesthatt. Jfr
äfven hvardagsspråkets taga
kandidaten
(presten, studenten o.
s. v.), i st. f. taga kandidat-
(prest-, student-)examen.

Dit hör äfven turturfjäder
(»skiftrik turturfläder», Tegnér),
så till vida som turtur i
svenskan ytterst sällan (hos Atterbom,
Crusenstolpe m. fl.) förekommer
i bet. turturdufva.

Angående denna och andra
liknande företeelser, se Es.
Tegnér, Om elliptiska ord (Forhandl.
paa det andet nordiske
filologmøde, Kristiania 1881).

12. Vid afstafning undvike
man fel i afseende på
sammansättningarna af-und, der-est,
ed-söre
(egentl. »edsvärjande»),
för-eviga, hand-söl, hvar-est, in-emot,
in-om
(jfr in-nan), in-uti,
ragna-rök
o. d. Jfr 40.

Allsköns, af all och kön,
betyder rätteligen »allt slags» och
skrifves derför af en och annan
alls köns. Bäst är likväl att
skrifva all-sköns. — Tor-dyfvel
kan gärna afstafvas såsom här
skett, fastän härledningen
fordrar tord-yfvel. Likaså torde
afstafningen dyfvel-sträck vara
lämpligare än »dyfvels-träck»
(jfr T. »teufels-dreck»).

13. I sammansättningar,
hvilkas första led sjelf är ett
sammansatt ord, inskjutes ett s, på sätt
nedanstående exempel visa:
ullgarn, bomullsgarn; vinflaska,
bränvinsflaska; dunbolster,
ejderdunsbolster; skinnpels,
fårskinnspels; nattklocka, midnattsklocka;
sommardag, midsommarsdag

(jämte midsommardag); talspråk,
samtalsspråk; talord, tilltalsord;

Deremot: dag-snälltåg,
fruktträdgård
o. s. v., emedan första
sammansättningslederna äro enkla
ord.

140. I frågan om
sammanskrifning eller särskrifning af
(ursprungligen) enkla ord, som
tillsammans uttrycka ett begrepp,
äro mycket olika meningar
rådande. I båda riktningarna hafva
stora öfverdrifter egt rum.

Nedanstående förslagslistor äro
uppgjorda med ledning
hufvudsakligen af
betoningsförhållandena och de enkla ordens större
eller mindre sjelfständighet till
form och betydelse äfvensom
med behörigt afseende på
ordskillnadsgrundsatsen.

A. Sammanskrifning bör ske
i bl. a.

afsides,

afsigkommen,

akterom
(akter om),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:58:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/regler/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free