Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 141. Om ordens användning och betydelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 189 -
Kanonerna beställdes af kronan
samt . .. beställdes för kronans
räkning, o. s. v.
Aftsång (= aftonsång) är en
å några orter förekommande
hvardagsform, som icke har burskap
i skrifspråket.
All är oriktigt användt i
följande sats: »Ingen förnekar all
den förtjenst doktor X. har om
helsovården i Y». Det bör heta:
Ingen förnekar doktor X:s stora
förtjenster om .. . eller . . .
förnekar, att doktor X. har stora
förtjenster om .
Anföra nyttjas stundom
oriktigt i st. f. nämna eller
omnämna. Det heter anföra
{citera, åberopa) eri författare, men
nämna en källa {källskrift).
Adverbet annars må ej
förvexlas med konjunktionen ty.
Det heter: Förarga icke herr
Pepparström, ty då {icke
»annars») beljuger han dig. Man
bör ock skrifva: Det
lyckades endast (1. icke annat än)
genom en slump {icke ».. .
annars än genom . . .»). Jfr Eljest.
Anspegla har någon gång,
onödigt och oriktigt, framträdt i
betydelsen anspela.
Ante, förut, framför, och anti,
emot (i sammansättningar), må
icke förvexlas. Det heter
antecedentia, föregåenden,
antedi-luviansk, tillhörande tiden före
syndafloden, antependium,
förhänge på ett altarbord,
ante-penultima, »framför penultima»,
d. v. s. tredje stafvelsen från
slutet; men antikatolsk, fientlig
mot katolicismen, antikrist,
anti-kritik, motkritik, antiliberal, anti-
monarkisk, antirepublikan,
antites, motsättning, o. s. v. Dock
skrifves anticipera, jämte
ante-cipera, antidatera, jämte
ante-datera, och alltid antichambre, i
st. f. antechambre.
Antingen att, må ej gärna
nyttjas i bet. vare sig {att).
Det bör heta: Vare sig {att)
han icke förstod sin sak eller
saknade god vilja eller
bådadera, nog af: han misslyckades
{icke »Antingen att han icke ...»).
Beta har som verb en mängd
betydelser: beta bröd (i mjölk);
beta sönder (rofvor); beta
färggods o. hudar; beta på ett fält
(om kreatur); låta hästar beta
(under resor). Detta ord bör
undvikas eller med stor försigtighet
nyttjas i betydelsen »låta
(kreatur) äta gräs eller foder». Bättre
är att skrifva: Gumman hade
fått tillstånd att låta sin ko beta
i hagen, än ». .. fått tillstånd
att beta sin ko . ..».
Beträffande bör nyttjas endast
såsom preposition, i samma
betydelse som »angående», »om»,
»rörande», »vidkommande», »i
fråga om» o. s. v , samt till
omvexling med dessa, men icke
såsom adjektiv, med betydelsen
»ifrågavarande», »respektive»,
»vederbörande». Ex. Beträffande
den mannen är ingenting annat
än godt att säga {icke »Om den
beträffande mannen är . ..»).
Bidraga till må ej förvexlas
med orsaka, vara anledning till.
Blifva användes ofta
oegentligt eller onktigt. Ex. »Ju längre
in i skogen vi kommo, dess
större blefvo träden» i st. f––
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
