Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 146. Språket bör vara kortfattadt (koncist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Pleonasm uppstår, om
flamma sak onödigtvis uttryckes
med två eller flere ord. Ex.
»Ett stort jätteverk», i st. f. ett
stort verk eller ett jätteverk,
»En mindre småsak». »En stor,
kolossal byggnad» (deremot En
stor, ja rentaf kolossal,
byggnad), »En liten stackars dvärg».
»Intetsägande meningslösheter».
»En lång 80-årig lefnad».
»Enahanda (allahanda) slags fel», i
«t. f. enahanda {allahanda) fel
eller samma slags fel, »Hvar
nå’n8tädes bor han»? »Gossen är
omkring tio eller elfva år». »Det
ÅT något väl starkt» (i st. f.
något starkt eller väl starkt),
»Hon fick en sorgfri ålderdom
på gamla dagar». »Han beslöt
att först hvila sig litet, innan
han började arbeta». »1826
flyttade Tegnér till Vexiö, och efter
denna tid tillbragte han
återstoden af sitt lif der.
Synnerligen ofta får man nu
för tiden se pleonasmer i
sammanhang med subst. hop och
mängd, adj. hel, verben få,
kunna (jfr 141. 17), skola,
uppfylla o. d., adv. igen och äfven
samt prepos. utom. Ex. »Boken
är uppfylld med en mängd (hop)
epråkfel». »Flickan kan hela
katekesen från perm till perm».
»Franska staten har monopol på
hela tobakshandeln». »Man tillät
de kristne att fritt få ändra
religion». »Han har ej haft
förmånen att få besöka Stockholm.»
»Ni har tillfälle att kunna få
upplysningar i lexikonet». »Man
betjenar sig af djurs förmåga
att kunna lära». »Ryktet lär
ska (skola) vara sant», i st. f.
,,, lär {påstås, säges, uppgifves)
vara sant, »Det säges (berättas,
försäkras, påstås, uppgifves), att
B. lär (1. ska’) ha varit sjuk».
»Vår unge vän har kommit
tillbaka igen från landet». »Utom
lyriska stycken har X. utgifvit
äfven några andra dikter».
Dock förekommer mycket ofta
pleonastiskt efter det oaktadt,
ehuru, fastän o. d. i en
föregående sats. Ex. »Ehuru (fastän)
han var så arbetsam, hade han
dock (likväl) svårt att reda sig».
Särdeles i hvardagsspråket
insmyger sig ofta ett öfverflödigt
så. Ex. »Först så arbetade de
en stund, och se’n så hvilade
de». »Det enda han kan, så är
det att vara om sig».
Angående omkring och sinom
(gånger) se 141. 17.
Pleonasmer framkallas äfven
genom bruket att först sätta
allt och derefter samma
komparativform två gånger, med och
emellan. Man skrifve: aZ/< ^attr«
eller: bättre och bättre (hällre än:
»allt bättre och bättre»).
Pleonastisk användning af
formelt subjekt förekommer i
följande uttryck: »Det var Saulus,
som var en af dem, hvilka voro
med om att döda Stefanus», i
st. f. Saulus var en bland dem,
som dödade Stefanus,
3. Tautologi kallas ett
onödigt upprepande af samma sak
med andra ord. Ex. »Erik B.
uppbjöd all sin kraft,
utvecklade hela sin energi, för att få
arbetet färdigt i rättan tid, innan
det var för sent». »Betraktad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
