Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henry Dunant, Röda Korsets uppkomst och Genèvekonventionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i fält, på hvad sida de än stått och hvilken nation de än
tillhört, är verkligen af Gud ingifven. Valspråket “hvar
och en för sig“ är förhatligt, men grunden i edert verk
heter hängifvenhet, och hängifvenhet är långt kraftigare
och mäktigare än både guld och vetande. Edert sköna
banér förklarar härligt denna gudomliga tanke. Det består
af hvitt tyg, på hvilket ett kors blifvit tecknadt, och detta
kors är rödt. Hvitt är enhetens symbol, korset är
uppoffringens, och den röda färgen betyder uppoffring utan
gräns och mått, ända intill blods. Denna hänsyftning på
blodet vill säga, att den internationella föreningens
verksamhet är riktad därpå att stilla dess flöde och att den
utsätter för fara, så att man själf under arbetet kan komma
att få utgjuta något af sitt eget blod.“ Denne fromme
och varmhjärtade man blef några få år senare under
kommunens dagar utan pardon nedskjuten.
“La Société de secours aux blessés“ kom dock icke
till stånd i Frankrike förrän år 1865, då kejsaren,
kejsarinnan såväl som den kejserlige prinsen satte sina namn
främst på en insamlingslista, hvilken bl. a. erhöll bidrag
från flere af Europas suveräner och däribland äfven från
konungen af Sverige och Norge. Bland andra märktes
äfven öfverste Staaff, militärattaché vid svensk-norska
beskickningen, om hvilken Dunant i sina anteckningar säger,
att han var en värdefull och högst förtjänstfull man och
en af dem, som för sällskapet hyste det varmaste intresset.
En mängd franska och utländska namn fyllde dessutom
listan, så att man kunde säga, att den verkligen blef en
länk i det internationella broderskapets kedja. Det var
samma “tutti fratelli“, som de goda lombardiska kvinnorna
i Castiglione så skönt framhållit. Till och med i länder
sådana som Japan verkade Röda korset i denna riktning,
så snart det där kom till stånd, och under 1894 års krig
med Kina förfärdigade kejsarinnan af Japan och hennes
hofdamer med egna händer förbandsartiklar för kineser
såväl som japaner, och grefven af Oyama, Japans
krigsminister, utfärdade genom en särskild dagorder befallning
om att biträda och hjälpa de sårade kineserna lika väl som
de sårade japanerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
