Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Ett modärnt renhållningssystem - 9. Ekonomiska fördelar af separationssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
ETT MODÄRNT RENHÅLLNINGSSYSTEM.
Af trasigt glas uppsamlades, ehuru naturligen under
nuvarande förhållanden endast en ringa del kunde
tillvaratagas, åren 1901 och 1902 c:a 5,000 kg. Många andra
föremål än de uppräknade kunna ur skräpet tillvaratagas
och komma säkerligen en gång att blifva till nytta, då
industrien börjar mera lifligt befatta sig med att
nyttiggöra det så föraktade »skräpet», som säkerligen innehåller
stora värden, som nu till det mesta gå förlorade.
Det bästa ekonomiska utbytet ger dock köksaffallet,
om det uppsamlas för sig och på ett lämpligt sätt ränsas
och renas och användes till utfodring af svin. Alla
farhågor, att köksafskrädena, rätt behandlade, ej skulle
utgöra en sund svinföda, samt den från ett och annat håll
uttalade fruktan, att fläsket från så uppfödda svin ej
skulle bli af bästa beskaffenhet, hafva icke blifvit
besannade. Tvärtom, svinen ha frodats och trifts mycket godt,
och fläsket har visat sig vara utmärkt och lättsåldt. Så
kan det t. ex. nämnas, att vid Eskilstuna svingårdar icke
på ett helt år förekom ett enda fall af tuberkulos, hvilken
sjukdom som bekant annars är ganska vanlig hos svin.
Detta beror antagligen på att eskilstunasvinen få all sin
mat kokad.
Man beräknar, att man vid ett genomfördt
tredelningssystem skall kunna uppföda ett svin på hvar trettionde à
fyrtionde invånare. I Eskilstuna hade man 1902 på
13,000 invånare kommit upp till 220 svin, men ämnade
föröka stammen till 300, ty så många ansåg man sig
godt kunna föda.
Alldenstund ett svin är slaktfärdigt vid c:a åtta
månaders ålder och då värdt 60 à 80 kronor, kan man lätt
tänka sig, hvilken betydande inkomst en svinuppfödning
i så stor skala skall kunna ge, när man har födan så godt
som gratis. En stad om 40,000 invånare skulle t. ex.
kunna föda en stam om 1,000 svin och årligen sälja 1,500
slaktsvin för 60 à 80 kr. stycket eller för 90 à 120,000
kr. per år. Till denna inkomst kommer ytterligare hvad
en eventuell försäljning af smågrisar kan inbringa.
Erfarenheten från Eskilstuna har visat att dylika begärligt
uppköpas af landtmännen, och att deras försäljning är en
ganska god affär.
Ännu gynnsammare ställer sig en beräkning, som
länsagronomen C. W. Hjorth i Gäfle uppsatt och publi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
