Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- I. Ett modärnt renhållningssystem
- 9. Ekonomiska fördelar af separationssystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEPARATIONSSYSTEMETS NATIONALEKOMISKA BETYDELSE. 19
cerat i Gäfle Dagblad. Han uppskattar det till svinmat
dagliga affallets mängd till 1/3 kg. per person och dag.
Vidare antager han, att 1 kg. fläsk skulle kunna
produceras med 24 kg. köksaffall, hvilket skulle betyda, att
köksaffallet skulle ha ungefär samma näringsvärde som
skummjölk. Denna beräkning tillämpad på Gäfle med
30,000 invånare skulle ge 10,000 kg. svinmat per dag
och 3,650,000 kg. dylik per år. Dividerar man den
senare summan med 24, så finner man att med köksa ffallet
från Gäfle skulle kunna produceras 150,000 kg. fläsk, som
efter ett värde af 80 öre per kg. skulle ge 120,000 kr:s
brutto per år.
Slutligen ber jag få anföra en visserligen något
sangvinisk, men storartad beräkning beträffande staden Berlin.
Denna stad med sina 2,000,000 invånare skulle dagligen
producera ca 4,000 centner maträster, tillräckliga att
föda 100,000 svin årligen, motsvarande en produktion af
16,000,000 skålpund fläsk till ett värde af 8 millioner mark
Gifvet är, att dylika resultat ej kunna nås med ens.
Systemet måste arbetas in så småningom, allmänheten
måste läras att rätta sig efter detsammas föreskrifter,
svinuppfödningen kan endast så småningom uppdrifvas till
full höjd, och det dröjer gifvetvis några år, innan
uppfödning och försäljning försiggå på ett jämnt och ekonomiskt
fördelaktigt sätt. Men erfarenheten från Eskilstuna har
visat, att inkomsten från svingårdarna där varit i stadigt
stigande, och att medelst desamma renhållningskostnaderna
kunnat undan för undan nedbringas.
Renhållningskostnaderna uppgingo i Eskilstuna under
det gamla systemet, då gårdsägarne hvar för sig
ombesörjde den, till c:a 30,000 kr. per år. Efter
separationssystemets införande uttaxeras alla kostnader för stadens
renhållning på allmän fyrk, och gårdsägarne betala ej
någonting alls. Första åren var minskningen i utgifter
naturligen rätt obetydlig, men resultatet har sedermera
under de tre år, som systemet varit i gång, blifvit allt
bättre och bättre, så att i 1904 års stat såsom
renhållningskostnader endast upptagits 10,000 kr. De ledande
i Eskilstuna hoppas att under detta år endast behöfva
taga en del af detta anslag i anspråk, och att den tid ej
skall vara aflägsen, då staden har sin renhållning gratis.
Och detta är vackert så, om man besinnar den korta tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Oct 27 18:14:30 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/renhall/0019.html