- Project Runeberg -  Ett modärnt renhållningssystem och renhållningsvärket i Eskilstuna /
19

(1904) [MARC] Author: Richard Alexander von Post - Tema: Södermanland, Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Ett modärnt renhållningssystem - 9. Ekonomiska fördelar af separationssystemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SEPARATIONSSYSTEMETS NATIONALEKOMISKA BETYDELSE. 19 cerat i Gäfle Dagblad. Han uppskattar det till svinmat dagliga affallets mängd till 1/3 kg. per person och dag. Vidare antager han, att 1 kg. fläsk skulle kunna produceras med 24 kg. köksaffall, hvilket skulle betyda, att köksaffallet skulle ha ungefär samma näringsvärde som skummjölk. Denna beräkning tillämpad på Gäfle med 30,000 invånare skulle ge 10,000 kg. svinmat per dag och 3,650,000 kg. dylik per år. Dividerar man den senare summan med 24, så finner man att med köksa ffallet från Gäfle skulle kunna produceras 150,000 kg. fläsk, som efter ett värde af 80 öre per kg. skulle ge 120,000 kr:s brutto per år. Slutligen ber jag få anföra en visserligen något sangvinisk, men storartad beräkning beträffande staden Berlin. Denna stad med sina 2,000,000 invånare skulle dagligen producera ca 4,000 centner maträster, tillräckliga att föda 100,000 svin årligen, motsvarande en produktion af 16,000,000 skålpund fläsk till ett värde af 8 millioner mark Gifvet är, att dylika resultat ej kunna nås med ens. Systemet måste arbetas in så småningom, allmänheten måste läras att rätta sig efter detsammas föreskrifter, svinuppfödningen kan endast så småningom uppdrifvas till full höjd, och det dröjer gifvetvis några år, innan uppfödning och försäljning försiggå på ett jämnt och ekonomiskt fördelaktigt sätt. Men erfarenheten från Eskilstuna har visat, att inkomsten från svingårdarna där varit i stadigt stigande, och att medelst desamma renhållningskostnaderna kunnat undan för undan nedbringas. Renhållningskostnaderna uppgingo i Eskilstuna under det gamla systemet, då gårdsägarne hvar för sig ombesörjde den, till c:a 30,000 kr. per år. Efter separationssystemets införande uttaxeras alla kostnader för stadens renhållning på allmän fyrk, och gårdsägarne betala ej någonting alls. Första åren var minskningen i utgifter naturligen rätt obetydlig, men resultatet har sedermera under de tre år, som systemet varit i gång, blifvit allt bättre och bättre, så att i 1904 års stat såsom renhållningskostnader endast upptagits 10,000 kr. De ledande i Eskilstuna hoppas att under detta år endast behöfva taga en del af detta anslag i anspråk, och att den tid ej skall vara aflägsen, då staden har sin renhållning gratis. Och detta är vackert så, om man besinnar den korta tid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 27 18:14:30 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/renhall/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free