- Project Runeberg -  Resan till Konstantinopel /
253

(1897) [MARC] Author: Fritz Reuter With: Nils Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mig att få återse dig! Pappa, pappa, hur har resan
bekommit dig?»

»Väl, min son, mycket väl! Men kom nu med upp
på ditt rum; jag har någonting att säga dig.»

Då de kommit dit, kunde Karl ej längre hålla tillbaka
sina tårar, hvilka strömmade ur hans ögon, och han frågade
med upprörd stämma:

»Min far, hur står min sak?»

»Min son, det vet vår Herre bäst; men så visst vi
människor veta, står din sak väl.»

»Min far, jag har sett henne.»

»Hvem, Karl?»

»Helena. Jag var tidigt nere vid bangården, ty jag
trodde, att du skulle komma med första tåget; du var ej
med, men hon var där med sina föräldrar och Frans Nemlich
och den där karlen, hvars fotografi jag måste skaffa dig.
Hvad vill allt detta säga?»

»Du skall få veta alltsammans, Karl. Såg hon dig?»

»Nej, jag stod på långt afstånd och fick inte heller
se henne, förrän hon steg upp i hotellvagnen, och då jag
skyndade fram, rullade vagnen bort.»

»Bo de här?»

»Nej, på vagnen stod Torre di Londra

»Det är bra. Men nu vill jag säga dig, att du måste
lugna dig. Du vet, att jag aldrig skulle vilja bedraga dig,
och jag försäkrar dig, att du ej har någon orsak att känna
dig orolig. Jag vill redan i kväll ha ett litet skämt för mig,
och därmed skall du vara mig behjälplig.»

»Min far,» sade Karl och betraktade gubben något
tveksamt, »du skämta?»

»Ja, min son, så munter är jag nu för tiden.»

»Gud välsigne dig,» utbrast den trohjärtade unge mannen
och sjönk till sin fars bröst, »då är det bra, då vet jag, att
allt är bra igen! Hvad skall jag göra?»

»Ingenting vidare, Karl, än att du går med på kaféet,
där du finner en gammal dam, med hvilken du inlåter dig
i samtal, men utan att säga, att du är min son, och om
jag också skulle komma till er, så känner du mig icke.
Har du förstått?»

»Ja, min far, men hvad ...?»

»Jag säger dig ju, att jag vill ha ett litet skämt för
mig.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:02:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reskonst/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free